Likabehandlingsplanen










Runbacka Skolors
Likabehandlingsplan
Läsåret 2011 - 2012

Bilaga: Vad har hänt – dokumentet.................................................................................. 13


Bakgrund


Denna likabehandlingsplan innehåller en beskrivning av hur vi på Runbacka skolor arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Den beskriver våra mål och de åtgärder vi prioriterar under det kommande året, personalens ansvarsområden och våra rutiner för att upptäcka och åtgärda kränkningar samt dokumentationshantering.
Handlingsplanen bygger på de lagar som styr i förskolan och skolan utifrån Lpfö 98, Lgr 11, FN:s barnkonvention, regeringsformen 1 kap 2 § och lagen om förbud mot diskriminering och kränkningar som har samband med sexuell läggning enligt diskrimineringslagen 2008:567 (Enligt lagen om förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever). Lagen började gälla 2009-01-01. Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka indirekt eller direkt diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Lagen är tvingande.
Likabehandlingsplanen har också till ändamål att fungera som en antimobbningsplan på Runbacka Skolor.
Barn och elever skall känna sig trygga i verksamheten och ha ett tydligt och aktivt skydd. Runbacka Skolor skall därför bedriva ett målinriktat och aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan skall därför vara känd av alla och vara allas ansvar.
Planen skall ses över och följas upp varje år och vara aktuell i den dagliga verksamheten.
Rektor eller den av rektor utsedda personer skall utreda och förhindra fortsatt diskriminering eller annan kränkande behandling om ett barn eller elev anmäler att hon/han har blivit utsatt för detta. Ansvaret och skyldigheten att agera och dokumentera gäller rektor/förskolechef och all övrig personal.
Skadestånd kan utgå om ansvariga ej följer lagens skyldigheter.

Så här görs Likabehandlingsplanen känd

Likabehandlingsplanen görs känd via klassmöten, elevråd, föräldramöten, personalmöten, Lokala Styrelsen och publicering på skolans hemsida.

Barn, elever, personal och vårdnadshavares medverkan

Likabehandlingsplanen diskuteras på klassråd, elevråd, i arbetslag, lokala styrelsen och i skolledningen.

Vision- Vi ska bli Sveriges bästa skola!

På Runbacka skolor ges tid för lärande, bildning och personlig utveckling. Barn, elever och personal visar varandra respekt och omtanke. Alla känner trygghet och stolthet över att tillhöra och verka på skolan.

Skolans värdegrund

På Runbacka skolor ska barn, elever och personal visa varandra respekt och omtanke. Alla ska känna trygghet på skolan.
Demokrati
Den vuxne visar ett demokratiskt tänkande/handlande genom att:
·         lyssna och sätta gränser, skapa tilltro till demokrati hos eleven
·         bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer som utvecklar elevens förmåga och vilja att ta personligt ansvar i beslut
Eleven visar ett demokratiskt tänkande/handlande när:
·         hon/han aktivt deltar i beslut som rör vardag och skolgång
·         hon/han respekterar andras tankar, åsikter och känslor
Allas lika värde
Den vuxne visar att alla har lika värde genom att:
·         med respekt och tolerans behandla alla elever lika utifrån deras individuella förutsättningar
·         vara en god förebild
Eleven visar att alla är lika värda genom att:
·         hon/han behandlar alla med respekt och tolerans och inte gör skillnad på människors ursprung, utseende, kultur, religion, kön, klass och sexualitet
·         hon/han bemöter andra så som hon/han själv vill bli bemött
Empati
Den vuxne utvecklar elevens empatiska förmåga genom att:
·         visa eleverna att vi tycker om dem, men inte alltid deras beteende
·         vara tydliga
·         uppmuntra positivt beteende
·         ha ett gemensamt ansvar för alla barn
·         hjälpa eleverna att lösa konflikter utan någon form av våld
·         vara goda förebilder.
Eleven visar att hon/han har empatisk förmåga när:
·         hon/han kan leva sig in i andra människors känslor och situationer, t ex genom att:
    • hon/han accepterar att vi alla är olika
    • hon/han visar andra respekt
    • hon/han visar omtanke om andra
Moral
Den vuxne utvecklar elevens moral genom att:
·         vara tydliga och följa gemensamma regler och normer
·         föregå med gott exempel och uppträda på samma sätt som föreskrivits eleverna
·         ha en levande diskussion kring moral och etik
·         tala sanning och våga stå för sina handlingar
Eleven visar att hon/han har god moral genom att:
·         hon/han talar sanning och vågar stå för sina handlingar och åsikter
·         hon/han tar avstånd från förtal
·         hon/han kan motstå grupptryck och inte medverka i situationer som t ex snatteri, stöld och skadegörelse
·         hon/han reagerar då någon utsätts för orättvisa och bistår någon som är i underläge

 

Vad står begreppen för

Elev – den som deltar i utbildning
Barn – den som deltar i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg

Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla barn/elever i skolan ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Diskriminering

Enligt svensk lag finns det 7 diskrimineringsgrunder:
  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionshinder
  • Sexuell läggning
  • Ålder

I skolan är det personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Kränkande behandling

Kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtyck. Upprepande kränkande behandling brukar beskrivas som mobbning.
Kränkande behandling kan vara:
  • Fysiska (t.ex: sparkar, knuffar, slag)
  • Verbala (t.ex: öknamn, bli kallad för skällsord, hot)
  • Psykosocial (t.ex: bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
  • Text och bildburen (t.ex: klotter, brev, e-post, sms/mms, fotografier, msn, facebook)

Trakasserier

Trakasserier är också kränkningar men med koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion, ålder eller annan trosuppfattning. Både skolpersonal och barn/elev kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Trakasserier gör att barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.


Mobbning

Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och avsiktligt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag.
Mobbning kan tidsmässigt sträcka sig från kortare till längre tid. Mobbning kan förutom rent våld, även bestå av kränkande kommentarer och utfrysning. Mycket vanligt är upprepade knuffar och elaka kommentarer utom syn- eller hörhåll för vuxna. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt.

Befogade tillsägelser
Det är förbjudet för skolpersonal att utsätta barn och elever för kränkningar. Förbudet gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och en god miljö. Barn/elev kan ibland ha svårt att ta till sig tillrättavisningen utan att uppleva den som kränkande.

Rättsliga påföljder

Skadestånd

Genom Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 får barn och elever en förbättrad möjlighet till skadestånd för såväl diskriminering, trakasserier som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvarig i verksamheten inte följer lagens skyldigheter.

Andra påföljder

Den som utsätter andra för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling kan bli polisanmäld och från 15 års ålder kan man bli åtalad och dömd.

Bevisbörda

Om barn/elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är det verksamheten som har en skyldighet att visa att utredning har gjorts samt visa vilka åtgärder som har gjorts för att stoppa detta. Det är därför mycket viktigt att skolan dokumenterar sina insatser.

Ansvarsområden

All personal, elever och barn har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln och tryggheten på skolan. Vi har en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller behöver hjälp med något som rör tryggheten på skolan.

Det är rektors ansvar att:
  • all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan
  • skolans personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier
  • denna likabehandlingsplan utvärderas och uppdateras varje läsår
  • om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta
  • skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits
  • kontakta andra myndigheter om det behövs

Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
  • följa skolans likabehandlingsplan
  • ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
  • ta upp Likabehandlingsplanen till diskussion på höstens första föräldramöte, så att föräldrarna får diskutera innehållet
  • ta upp innehållet i Likabehandlingsplanen med eleverna i början av varje termin
  • vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
  • dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och vad man gör för att stoppa detta
  • bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp
·         bemöta barn/elever och kollegor på ett respektfullt sätt
Det är barns/elevers ansvar att:
  • berätta för någon vuxen på skolan eller någon därhemma om man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering
  • bemöta barn/elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt

Förebyggande åtgärder

Olweus programmet

Vi arbetar efter Olweus programmet, ett förebyggande forskningsbaserat åtgärdsprogram för att långsiktigt reducera och förebygga mobbning. Sedan hösten 2010 är vi en certifierad Olweus-skola.
Alla elever på Runbackaskolan skall känna till skolans klassregler utifrån Olweus- programmet. Klassmöten äger rum varannan vecka. De regler som eleverna ska få lära sig under klassmötena och som ska bidra till en tryggare skolmiljö är följande:
1. Vi ska inte mobba andra.
2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade.
3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma.
4. Om vi vet att någon elev blir mobbad, ska vi tala om det för någon vuxen på skolan och för de där hemma.
Reglerna ska finnas uppsatta i alla klassrum.

All personal deltar i samtalsgrupper vid 5 tillfällen/läsår enligt Olweusprogrammet.

Skolans trivselregler

Förskolan
  • Vi är snälla mot varandra och låter alla vara med.
  • Vi använder ett trevligt språk.
  • Vi lyssnar på varandra och visar hänsyn.
  • Vi löser konflikter genom att prata med varandra.
  • Vi är rädda om våra egna, andras och förskolans saker.
Förskoleklass – årskurs 3
  • Vi är snälla mot varandra och låter alla vara med.
  • Vi använder ett trevligt språk.
  • Vi lyssnar på varandra och tar hänsyn.
  • Vi löser våra konflikter genom att prata med varandra.
  • Mobiltelefoner får inte användas under skoltid och fritidstid.
  • Vi är rädda om våra egna, andras och skolans saker.
Årskurs 4-9
  • På Runan uppträder vi trevligt mot varandra och har ett vårdat språk.
  • Vi är aktsamma om skolans material och miljö.
  • Vi tar av oss ytterkläder i matsal och skolrum.
  • Mobiltelefoner skall vara avstängda under lektionstid och i matsalen.
  • Du måste ha tillstånd från din lärare att använda mp-3spelare under lektionstid.
  • Det är inte tillåtet att äta godis i skolan. För år 7-9 gäller detta under lektionstid.
  • Skateboard, inlines eller kickboard får du åka på anvisad plats.
  • Fotografering får endast ske med lärares tillstånd.
  • Det är förbjudet att använda tobak och alkohol på skolorna.

Handlingsplan när barn/elev bryter mot trivselregel

  • Berörd person talar med eleven.
  • Om detta samtal inte har önskad effekt kontaktas mentor.
  • Mentor kontaktar vårdnadshavare. Samtal med vårdnadshavare sker alltid vid grövre förseelser.
  • Elevvårdsteam och skolledning underrättas om åtgärder enligt ovan inte har givit resultat.
  • För den elev som upprepade gånger stör undervisningen, så att den inte går att genomföra upprättas ett åtgärdsprogram.
  • Sociala myndigheter och/eller polis kopplas in vid misstanke om missbruk, våld, grov skadegörelse eller stöld.
  • Elev som har störande föremål uppmanas att lägga undan detta. Om det ej sker får föremålet omhändertas av undervisande lärare eller rektor. Föremålet lämnas tillbaka efter lektionens slut. Om föremålet inte lämnas tillbaka efter lektionens slut ska det dokumenteras skriftligt av den som har omhändertagit föremålet.
  • Farliga föremål omhändertas direkt av undervisande lärare eller rektor. Omhändertagandet dokumenteras skriftligt. Föremålet lämnas tillbaka efter skoldagens slut till vårdnadshavare.
  • Om innehavet av föremål strider mot bestämmelser i brottsbalken eller annan lagstiftning till skydd för allmän ordning och säkerhet (till exempel knivlagen) anmäls omhändertagandet omedelbart till polisen. Då kvarstår omhändertagandet till dess att frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats av polisen.
  • Elev är skadeståndskyldig vid ovarsamhet eller avsiktlig skada på skolans egendom.

Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Personal – elev/barn

  1. Elev eller vårdnadshavare som får kännedom om att barn/elev blivit utsatt för diskriminering, kränkning eller trakasseri kontaktar mentor, rektor eller någon personal. Personal är skyldig att anmäla detta till rektor/förskolechef.
  2. Personal som får kännedom om att en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker barn/elev skall ingripa och är skyldig att anmäla händelsen till rektor/förskolechef.
  3. Rektor/förskolechef startar en utredning som dokumenteras:
    • Samtal med barnet/eleven för att få beskrivning av vad som har hänt.
    • Samtal med den vuxne för att få dennes beskrivning av vad som har hänt.
  4. Rektor kontaktar skyndsamt vårdnadshavare och beskriver vad som framkommit samt kallar vid behov vårdnadshavare till möte på skolan.
  5. Rektor/förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som skyndsamt utreder omständigheterna.

Elev/barn – elev/barn

(enligt lag kan ej barn utsätta någon för diskriminering)

Händelser dokumenteras på blanketten ”Vad har hänt”. Bilaga 1.
Se åtgärdstrappa, sid 10.

Elev/barn - personal

Händelser dokumenteras på blanketten ”Vad har hänt”. Bilaga 1.
Se åtgärdstrappa, sid 10.

Åtgärdstrappa

Beroende på vilken åldersgrupp ärendet gäller förekommer vissa variationer. Dessa steg ska dock följas av alla. Vid allvarliga fall kan steg ”hoppas över”.
Mentor är ansvarig för att dokumentera insatser i Steg 1-2, från steg 3 tar skolledare över ansvaret för dokumentation.









Steg 5



Steg 4



Steg 3

·  Om mobbningen inte upphör anmäler skolan ärendet vidare till Barn- och ungdomsnämnden som beslutar om vidare åtgärder
·  Polisanmälan görs

Steg 2

·  EHK, elevhälsokonferens, hålls med mobbaren, dennes vårdnadshavare. Rektor leder mötet.
·  Skolan kan ta hjälp av Skol- och familjeteamet, BUP, Elevstödsenheten, och/eller Socialtjänsten

Steg 1

·  EHT, elevhälsoteamet, kopplas in och tar över ärendet.
·  Möte hålls med mobbaren och dennes vårdnadshavare. Biträdande rektor medverkar.

·  Samtal med inblandade elevers vårdnadshavare
·  Uppföljningssamtal med den utsatte
·  Uppföljningssamtal med mobbaren/mobbarna
·  Utökad observation av aktuella elever
·  Kartläggning görs
·  Samtal med den utsatte
·  Samtal med mobbaren/mobbarna



Nulägesanalys

En gång per år svarar alla elever i år 3-9 på en enkät där Olweusarbetet på skolan utvärderas. Ansvariga: Olweus–kontaktperson samt mentorer. Arbetslagen analyserar Olweusenkätens resultat för de egna områdena och kommer överens om vad som måste förbättras. Ansvariga: Olweus–kontaktperson samt arbetslagen.
Olweusklassmöten hålls varannan vecka. Syftet med dessa möten är att synliggöra inställningar/hållningar mot mobbing i klassen. Ansvariga: mentorer
5 gånger/läsår deltar personalen i Olweus samtalsgrupper som leds av utbildade samtalsledare.
Resultaten på Olweus enkäten som årskurs 3-9 svarade på under vt -11 visar det att det är färre antal och andel elever  (3,7 % )som anger att de känner sig mobbade jämfört med föregående läsår (6,7 %).
Olweusenkäten visar att det är relativt många elever som ej känner till hur vi agerar när mobbning misstänks. Vi behöver tydliggöra åtgärdstrappan samt likabehandlingsplanen för att ytterligare öka elevernas förtroende för att vi agerar när någon upplever sig utsatt.

Mål och åtgärder under läsåret 11/12

Mål 1: Öka elevernas trygghet genom att vuxna vistas på de platser som eleverna upplever som mindre trygga under raster, förflyttningar i skolan m.m.
Detta åstadkommer vi genom att:
  • Elever i F-9 får med hjälp av skolgårdskarta samt ritning över skolan ange vilka platser de upplever att de känner sig otrygga att vistas på. Eleverna får stöd av vuxen att ange detta utifrån sin ålder och mognad. Resultaten analyseras Olweus samtalsgrupper samt arbetslagen.
  • Rastvakternas rutiner ses över så att de är tillbringar så mycket tid som möjligt i de områden där elever upplever som mindre trygga.
  • Åtgärder för att minska upplevd otrygghet på platser inomhus utarbetas.
  • Förbättra inomhusmiljön i allrummen på Midgård och Valhall genom att möblera de fria ytorna med möbler som inbjuder till att umgås.

Mål 2: Öka de vuxnas kunskap och medvetenhet kring ”nya”  lekar, ex maktlekar som kan göra elever utsatta
Detta åstadkommer vi genom att:
  • I Olweus samtalsgrupper diskutera ex maktlekar för att vara beredda på att agera om detta börjar förekomma på skolan



Dokumentation - Vad har hänt?
Datum:
Tid:
Elevens/elevernas namn och klass/klasser:


Vilka vuxna var närvarande?


Rubrik för händelsen:

Var? (ringa in eller stryk under lämpliga alternativ)

klassrummet   korridoren   matsalen   skolgården   idrottshallen   hallen

idrott-omklädningsrum   på väg till skolan   på väg från skolan     annan plats


Beskrivning av händelsen:




Vad är gjort?


Övrigt, vad händer nu?




Ansvarig mentor:


Denna dokumentation är skriven av: