ALU

    

Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete

Sollentunas kommunala förskolor och skolor

Läsåret 2011-2012

Enhet        

Förord

I dina händer håller du Runbacka skolors lokala arbetsplan. Här beskriver jag hur vi på Runbacka skolor under det kommande året skall arbeta mot Sollentuna skolors gemensamma målsättning, nämligen Sveriges bästa skola! I den lokala arbetsplanen beskrivs nuläget, en analys av våra styrkor i organisationen som leder till att vi når framgång och våra utvecklingsområden, d.v.s. företeelser i organisationen som vi måste förändra för att bli Sveriges bästa skola! Dessa slutsatser baseras på en analys av våra resultat (utvärdering av målen för läsåret 10/11, kundenkäten Våga Visa, Olweus-enkäten, avgångsbetyg och måluppfyllelsen i år 1-7) samt skolledningens egna iakttagelser och vision för Runbacka skolor.    Alla medarbetare har bidragit vid tillkomsten av detta dokument i samband med utvärderingar samt vid planering av verksamheten. Syftet har varit att både skapa delaktighet, en bred förankring och en djupare förståelse för våra målsättningar och strategier under det kommande läsåret. Jag förväntar mig att alla medarbetare på skolan skall vara väl förtrogna med vår verksamhetsidé, vår vision och våra målsättningar för de kommande åren och att dessa målsättningar skall vara levande i samtal och möten och följas upp regelbundet i ledningsgrupp, arbetslag och ämnesgrupper. Carmen Hernow Blom Rektor

Organisation, ledning, styrning och förutsättningar

Runbacka skolor består av Runbacka förskola med två avdelningar med totalt 32 barn, Runan, en tvåparallellig skola för år F-9 med ca 475 elever och verksamheten Fenix som omfattar ca 10 elever.  Verksamheten Fenix tillhör Runbacka skolor sedan 1 augusti 2010 och riktar sig till elever i Sollentuna kommun i åldrarna 13-15 som behöver undervisning i en mindre grupp med hög personaltäthet. Vår organisation med förskola till år 9 bidrar till trygghet och kontinuitet. Skolan är känd för sina profiler, goda studieresultat, engagerade pedagoger, sin vackra skolgård och närhet till naturen. Musiken har sin givna plats på Runbacka skolor, vi har fiolspel i år 1, i samarbete med Kulturskolan, samt kör i förskoleklass – åk 9. Vi är certifierad Olweusskola. Vision – Vi ska bli Sveriges bästa skola Vi som verkar på skolan har påbörjat en resa som under de kommande åren ska ta oss från att vara en Bra skola till att bli Bäst. Under de samtal som vi har haft på temat har det växt fram vår vision för Runbacka skolor. Framför oss ser vi en skola: §         som ligger i framkant vad det gäller pedagogiska metoder, användning av IKT och organisering av undervisningen §         som hämtar stöd i forskningen för det utvecklingsarbete som bedrivs §         som bygger upp de kompetenser som krävs för framtida studier och yrkesliv, s.k. "21 Century skills".  §         där undervisningen håller hög kvalité och stimulerar elevers kreativitet §         där vi har höga och positiva förväntningar på oss själva och våra elever  §         där alla elever och personal trivs och känner sig trygga §         där eleverna uppnår utmärkta studieresultat §         som våra elever, föräldrar och personal varmt rekommenderar till andra Verksamhetsidé Runbackas ledord är kunskap, språk, idrott och ledarskap. Verksamheten genomsyras av våra profiler: Språk och Idrott & friluftsliv. Kunskap – fokus på elevernas måluppfyllelse Vår målsättning är en skola där eleverna* uppvisar en bred kunskapsutveckling och goda studieresultat, en skola där elever utvecklas till självständiga, trygga individer, rustade för framtida studier. (*i detta dokument syftar ordet ”elever” på alla barn i förskola och skola) Detta åstadkommer vi genom att: §         ha höga förväntningar på våra elever §         målen tydliggörs för eleverna inför varje arbetsområde i LPP (Lokal pedagogisk planering) §         arbeta ämnesintegrerat/tematiskt i alla årskurser §         utvärdera, tillsammans med eleven och målsman samt följa upp elevernas resultat, vilket utmynnar i en individuell utvecklingsplan (IUP) §         anpassa undervisningen utifrån analys av elevers resultat på olika områden §         sätta in stödåtgärder för elever i behov av stöd. En tydlig handlingsplan finns på skolan för åtgärdsprocessen. Där framgår när, hur och vem som gör vad. Vi arbetar förebyggande och strävar mot tidiga insatser exempelvis genom regelbundna kunskapskontroller från Fsk-åk 9. §         stimulera elever som behöver större utmaningar. §         värna om en lärmiljö där eleverna lär sig respekt för den demokratiska processen och att självständigt uttrycka idéer och åsikter §         använda oss av kommunens IKT-strategi som tydliggör användningen av IT i undervisningen §         Elever i åk 9 ges möjlighet att studera engelska steg 5 och kursen matematik 1C på Rudbecksgymnasiet. Språk - Språkprofilen Vi lever i en global värld där fler arbetsuppgifter blir internationella. Vi vill ge våra elever bästa möjliga förutsättningar för framtida studier och arbetsliv och sätter därför språkets utveckling i fokus i alla ämnen. Vi gör detta genom att: §         förskolan arbetar med engelska ord, fraser, sånger på ett lekfullt sätt §         förstärka och utöka undervisningen i svenska och engelska §         erbjuda prova-på-lektioner för elever i år 4 och 5 i de moderna språken spanska, franska och tyska samt kinesiska för åk 5 §         vara den första kommunala skolan i Sollentuna som infört kinesiska (mandarin) som ett fjärde modernt språk från år 6 §         kurs i avancerad engelska i åk 8 En mer ingående beskrivning av våra olika satsningar inom språkprofilen finns på skolans hemsida. Idrott – Idrott och friluftslivsprofilen Vi strävar mot att skolans alla ämnen ska genomsyras av idrotts- och friluftsprofilen. Vi vill hjälpa eleverna med att grundlägga goda vanor. Goda vanor som leder till god psykisk och fysisk hälsa, en aktiv skoldag och en meningsfull fritid. Detta åstadkommer vi genom att: §         förskolan har idrott och skogsutflykt som en fast aktivitet varje vecka §         ämnet idrott och hälsa integreras så ofta som möjligt med andra ämnen §         sträva mot att skoldagen erbjuder meningsfyllda och aktiva raster §         förlägga vissa lektioner utomhus på skolgården och i naturen, t.ex. utematte §         samarbeta med Naturskolan, som är specialiserade på utomhuspedagogik, där vi förutom undervisningstillfällen för eleverna, får fortbildning för våra pedagoger §         ha idrottsorienterade aktiviteter på fritidshemmen §         ha en valbar idrottsinriktning för elever i år 6, 7 och 8, med två extra lektionstimmar i veckan §         idrottslyftet och samarbete med lokala föreningar En mer ingående beskrivning av våra olika satsningar inom idrottsprofilen samt målsättningen för den valbara idrottsinriktningen finns på skolans hemsida. Ledarskap Aktuell skolforskning visar att ledarskapet har en avgörande betydelse för skolans framgång. Vi på Runbacka skolor vill verka för ett gott ledarskap på alla nivåer i organisationen. Detta åstadkommer vi genom att: §         kommunicera verksamhetens idé och målsättningar §         vara professionella i vårt bemötande av andra §         vara goda förebilder och sätta tydliga gränser §         vara tydliga och lyhörda kommunikatörer §         skapa struktur och förutsättningar för att verksamhetens mål skall nås §         sträva efter att uppnå god kvalité och god service i uppdraget §         kontinuerligt hålla oss á jour med nya forskningsrön inom vårt uppdrag Organisation och ansvarfördelning Rektors huvudsakliga uppgift är att ta fram en strategi för verksamheten, kontinuerligt följa upp resultat, utvärdera dem i förhållande till uppsatta mål, vid behov vidta åtgärder samt föra en strategisk dialog med medarbetarna som bl.a. tydliggör ansvarsfördelning och roller.  Biträdande rektor ansvarar för att den dagliga pedagogiska verksamheten fungerar och ingår i skolans ledningsgrupp. Arbetet på Runbacka skolor är organiserat i 6 arbetslag som har ansvar för förskola, f-2, f-3, 4-6, 7-9 och Fenix. Ett sjunde arbetslag, arbetslag Spec, består av speciallärare, specialpedagoger samt vår skolsköterska, skolkurator och SYV. Det åttonde arbetslaget, arbetslag service, består av administrativ personal, vaktmästare, IT-tekniker, kökspersonal och skolledare.   Skolan har ett elevhälsoteam där skolledning, specialpedagoger, kurator, SYV och skolsköterska finns representerade. Skolan har ett bibliotek. I skolköket arbetar husmor och två skolmåltidsbiträden. Lokal styrelse på Runbacka skolor På Runbacka skolor finns det en lokal styrelse som har inflytande i frågor som rör skolan, t. ex. den pedagogiska inriktningen och den lokala arbetsplanen. I styrelsen ingår, förutom rektor, representanter från föräldrar, personal samt elever. Styrning Rektor leder organisationen via: §         Strategisk planering §         Lektionsbesök – genomförs av rektor och biträdande rektorer. Dessa besök följs alltid upp vid ett samtal där berörd lärare får feedback på ledarskapet och undervisningen. §         Pedagogiska samtal, spontana och organiserade. §         Medarbetarsamtal - genomförs av närmaste chef en gång per termin. Samtalet består av framåtsyftande planering på hösten och utvärdering samt uppföljningssamtal på våren. §         Elevhälsoteamet – arbetar, i samverkan med den pedagogiska personalen, för att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får relevant stöd som ligger i linje med elevens åtgärdsprogram Möten Personalen på Runbacka skolor är organiserade i arbetslag och utvecklingsgrupper. Arbetslagen och utvecklingsgrupperna har schemalagda möten. Pedagogik, metodik och ämnesutveckling diskuteras vid utvecklingsmöten, ämneskonferenser, personalmöten, profilmöten, ledningsgruppsmöten och skolutvecklingsgruppsmöten. Dessa möten leds av antingen en utvecklingsledare, en ämnesansvarig eller en skolledare (beroende på vilket möte det är). Planering av verksamheten äger rum vid samordningsmöten, utvecklingsmöten, paviljongsmöten (möten för lärare, förskolklasslärare samt fritidspedagoger), ledningsgruppsmöten och skolutvecklingsgruppsmöten. Mötena leds av antingen en utvecklingsledare, samordnare eller en skolledare. Resultatuppföljning, resultatanalys och utvärdering av verksamheten sker vid några bestämda tillfällen per termin i samband med utvecklingsmöten, betygskonferenser (år 8 och 9), resultatkonferenser (uppföljning av måluppfyllelse i år 1-7, resultat från diverse tester och prov/Nationella prov), ledningsgruppsmöten och skolutvecklingsgruppsmöten. Ansvariga för uppföljningarna är utvecklingsledarna och skolledarna. Elevernas resultat kommuniceras till elever och föräldrar via skriftliga omdömen i samband med utvecklingssamtalet samt vid terminsslut för alla elever i år 1-7. Ansvariga är mentorerna och skolledningen.   Frågor som rör inflytande och delaktighet för elever och samverkan med föräldrar diskuteras vid utvecklingssamtal (där även elevens IUP fastställs), elevråd, klassråd, föräldraråd, föräldramöten samt lokala styrelsens sammanträden. Mötena leds av antingen mentorer, elevrådets ordförande, lokala styrelsens ordförande, utvecklingsledare, biträdande rektorer eller rektor. Elevers studiesituation och psykosociala utveckling följs upp vid utvecklingssamtalet (IUP), vid behov i arbetslagets elevvårdsmöten, elevhälsoteamsmöten (EHT), samordningsmöten, Olweusmöten, ledningsgruppsmöten. Skyddsombudsmöten/Skyddsrond Enligt lagen går våra tre skyddsombud skyddsronden en gång/år. Syftet med skyddsronden är att uppmärksamma och åtgärda eventuella olycksrisker. Medlemmarna i skyddskommittén och elevskyddsombud träffas 2ggr/år för att följa upp ärenden.  Förutsättningar Den ekonomiska prognosen för läsåret 2011/2012 är god och motsvarar ett plusresultat på ca 500 000 per termin. På skolan finns ca 75 medarbetare. Vi har utbildad och kompetent personal inom alla yrkeskategorier. Vi har en välutrustad skola med aktuella läromedel i alla ämnen, god utrustning för fritidshem och idrott, anpassade lokaler i alla praktiskt-estetiska ämnena, NO-sal, datasal, en vacker och välutrustad skolgård och eget tillagningskök. IT är under uppbyggnad och vi räknar med att alla elever ska ha tillgång till en dator 2013. Vi har installerat trådlöst nätverk i hela skolan under VT 2011 och vi räknar med att alla klassrum skall vara utrustade med projektorer och ljudsystem under HT 2011.

Kvalitetsarbete

Struktur för kvalitetsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella kunskapskraven, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten.

Vårt kvalitetsarbete styrs av förvaltningens fem strategier:

1.    Pedagogiskt ledarskap

2.    Lärande organisation

3.    Mål- och resultatstyrning

4.    Metod- och kunskapsutveckling

5.    Inflytande och delaktighet

Här följer en nulägesbeskrivning av kvalitetsarbetet som bedrivs vid Runbacka skolor.

Individnivå – elever och lärare

·     Lärare planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med elever. Det finns en LPP (Lokal pedagogisk planering) för varje arbetsområde.

·     Undervisningens kvalité utvärderas en gång per läsår, via en kommungemensam elevenkät, lärarens självskattning samt uppföljningssamtal med närmaste chef. Feedback från elever och chef leder till nya insikter och förbättringar. Ansvariga: lärare och skolledare

·     Skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram upprättas kontinuerligt. Mentor, tillsammans med elev och målsman, följer upp elevens studieresultat och sociala utveckling en gång per termin. Samtalet resulterar i en individuell utvecklingsplan som följs upp kontinuerlig, åtgärdsplan skrivs vid behov. Ansvariga: ämneslärare, mentorer

·     Betygsliknande omdömen delas ut i slutet av varje termin till år 1-7. Resultaten sammanställs av skolledningen och ligger till grund för kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen. Ansvariga: mentorer och skolledningen

·     Kundenkäten Våga Visa är kommungemensam. Föräldrar i förskola, förskoleklass, åk 2, samt elever och föräldrar i årskurs 5 och 8 utvärderar skolan inom olika områden. Skolledningen säkerställer att en analys av resultatet presenteras för hela personalgruppen och att varje arbetslag gör en handlingsplan utifrån resultaten. Skolledningen använder sig av analysen vid framtagningen av nästa års ALU. Ansvariga: Skolledning, arbetslag

·     En gång per år svarar alla elever i år 3-9 på en enkät där Olweusarbetet på skolan utvärderas. Ansvariga: Olweus–kontaktperson samt mentorer

·     Elevernas kunskaper mäts genom bedömning av skolprestationer, tester, diagnoser och nationella prov. Utifrån resultaten vidtas eventuella åtgärder för att öka måluppfyllelsen.  Erfarenheter från de goda exemplen/framgångsrika strategierna sprids vidare till arbetslagets medlemmar. Ansvariga: lärare

·     Beslut rörande en elevens studiesituation tas av rektor. Rektor är ansvarig är ansvarig för att en utredning av elevens behov sker. Ansvarig: rektorn

 Gruppnivå - klasser, arbetslag och utvecklingsgrupper

·   Pedagogisk planering görs i utvecklingsgrupperna: förskolan, förskoleklass, fritidshem f-6, lärare 1-3, lärare 4-6, lärare 7-9, Specialundervisning samt Fenix

·   Utifrån kundenkäten Våga Visa tar arbetslaget fram en handlingsplan och presenterar det för skolledningen. Ansvariga: Arbetslagslagen och skolledningen

·   Arbetslagen analyserar Olweusenkätens resultat för de egna områdena och kommer överens om vad som måste förbättras. Ansvariga: Olweus–kontaktperson samt arbetslagen.

·   Elevernas resultat analyseras vid utvecklingsmöten. Åtgärder vidtas för att hantera ev. brister i undervisningen, samt lärdom från de goda exemplen/framgångsrika strategierna sprids vidare till gruppens medlemmar. Ansvariga: lärare, utvecklingsgrupperna

·   Resultatuppföljning klassvis. Ansvariga: mentorer

·   Utvärdering av föregående läsårs ALU genomförs på feriearbetsdagarna i juni. Resultaten ligger till grund för kommande års arbete med ALU. Ansvariga: arbetslagen och skolledningen.

·   Elevhälsan – elever i behov av stödåtgärder följs upp, utmaningar som inte kan lösas i arbetslaget lyfts till elevhälsoteamet, EHT. Ansvariga: arbetslagen, specialpedagoger med stöd av Elevhälsoteamet

·   Klassråd - Målsättning med våra klassrådsmöten är att lära eleverna demokratisk problemlösning och socialt samspel, lära eleverna uttrycka egna behov och egna känslor samt skapa förutsättningar för elevinflytande. Klassrådet är elevernas kanal för elevinflytande. Varje klass utser en representant i elevrådet som fungerar som språkrör mellan klassen och elevrådet. Mötena hålls varannan vecka.

·   Olweusklassmöten hålls varannan vecka. Syftet med dessa möten är att synliggöra inställningar/hållningar mot mobbing i klassen. Arbetet är i första hand av preventiv karaktär.Ansvariga: mentorer

·   Elevråd är ett forum för elevmedverkan och elevinflytande. Elevrådet genomför en årlig elevenkät där elevinflytandet på skolan utvärderas. Resultatet sammanställs av ansvariga pedagoger och presenteras för skolledningen. Skolledningen vidtar åtgärder utifrån resultaten.

 Enhetsnivå

·   Skolutvecklingsgruppen, ett forum där utvecklingsledarna tillsammans med skolledningen planerar oh arbetar med skolans utvecklingsområden.

·   Elevhälsosteam, EHT – i detta forum handläggs elevärenden som ansvarig mentor eller pedagog lyfter för vidareuppföljning och beslut. Se handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd.

·   Medarbetarsamtalet är ett förberett tvåpartssamtal där chef och medarbetare utvärderar föregående års målsättningar och kommer överens om nya målsättningar för kommande år med hänsyn taget till skolans lokala arbetsplan. En kompetensutvecklingsplan fastställs för varje enskild medarbetare. Ansvariga: skolledare och medarbetare

·   Personalmöten är ett beslutsforum där arbetslag och närmaste chef deltar. Mötet äger rum en gång i månaden. Här arbetar vi med utveckling, planering och uppföljning av skolans arbete.

·   Medarbetarenkäten är kommungemensam och genomförs vartannat år. Resultatet och en handlingsplan presenteras för medarbetarna. Ansvariga: rektor, bitr. rektorer, medarbetare.

·   Sammanställning och analys av arbetslagens utvärderingar (avser föreg. års verksamhetsmål) genomförs varje år under feriearbetsdagarna i juni och ligger till grund för arbetet med ALU. Ansvariga: skolledningen

·   Arbete med ALU planeras och genomförs under vårterminen. Projektgrupper bildas för att jobba med olika områden som berörs i den lokala arbetsplanen. Ansvariga: skolledningen.

·   Överlämnandekonferenser äger rum i början av läsåret, i augusti, och är ett forum där lärare, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och vid behov SYV, diskuterar elevernas studiesituation och hälsotillstånd. Ansvariga: lärare, specialpedagoger, skolsköterska, SYV.

·   Fortbildningen skall syfta till att öka medarbetarens kompetens och elevernas måluppfyllelse. Den kan vara individuell eller gemensam för hela skolan. Ansvariga: medarbetare, närmaste chef, rektor

 Uppföljning av resultat

I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till. 

SKOLA

Vad?	När?	Hur?
Betyg	December och juni	Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter
Skriftligt omdöme	December och juni	I egna mallar
Nationella prov	Maj	Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter åk 3, 6 och 9
Språkutveckling	I början och slutet av varje läsår	Nya språket lyfter åk 1-5
Kunskapsutveckling i matematik	I början och slutet av varje läsår (avser Förstå och använda tal)	Uppföljning görs i Förstå och använda tal i år 1, 2, 4, 5, 7 PRIM åk 8
Olweusenkät
Uppföljning av undervisningens kvalitet	Våren	Uppföljning görs i elevenkäter, självvärdering och lektionsbesök
Medarbetarenkät		Enkät från personalkontoret
Kundundersökning	Januari	Uppföljning inom Våga Visa
Våga Visa observation		Uppföljning inom Våga Visa
Skolverkets inspektion

Uppföljning av resultat läsåret 2010/2011

SKOLA

	Resultat
Betyg	Antal elever i år 9 20 Meritvärdespoäng 233,2 Andel behöriga för studieförberedande program 85,0 Andel behöriga för yrkesförberedande program 85,0 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 80,0 Antal elever i år 8 43 Meritvärdespoäng 211,6 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 88,4
Nationella prov	Nationellt prov år 9 Ämne Matematik Svenska Engelska NO Antal elever som deltagit i proven 18 17 16 18 Andel elever med betyg G 33,3 29,4 31,3 22,2 Andel elever med betyg VG 44,4 64,7 25,0 27,8 Andel elever med betyg MVG 16,7 5,9 43,8 44,4 Nationellt prov år 3 Ämne Svenska Matematik Antal elever som deltagit i proven 52 52 Andel elever som uppnådde målen 94,5 93,4 Andel elever som ej uppnådde målen 5,5 6,6

Med andel och antal menas andelen av de elever som deltagit och för åk 3 det genomsnittliga antalet deltagande och den sammanvägda genomsnittliga andelen som nått målen för de olika delproven.

Språkutveckling

Här anger du resultaten vid bedömningen av elevernas språkutveckling. Utgå från" Nya språket lyfter" Hur stor andel av eleverna har vid vårterminens observation visat på en kunskapsutveckling under läsåret? Nya språket lyfter: Hur stor andel av eleverna har vid vårterminens observation visat på en kunskapsutveckling under läsåret? Årskurs Andel Åk 1 98 % Åk 2 100 % Åk 3 100 % Åk 4 100 % Åk 5 100 % Hur stor andel av eleverna har vid vårterminen i åk 3 har nått till nivå C? Årskurs Andel Åk 3 Ev. övriga resultat för språkutveckling?

Kunskapsutveckling i matematik

Här anger du resultaten vid bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i matematik, utgå från Förstå och använda tal, PRIM Förstå och använda tal: Hur stor andel av eleverna har vid vårterminens diagnos klarat alla uppgifter? Årskurs Andel Åk 1  94 % Åk 2  25 % Åk 4  9 % Åk 5  11 % Åk 7  0 % Vi kan konstatera att ju högre upp eleverna kommer i årskurserna desto färre elever svarar rätt på alla frågor. Antalet uppgifter att lösa ökar med stigande årskurs, ex har åk 1 15 uppgifter och årskurs 7 har 38 uppgifter, vilket minskar sannolikheten att eleven ska svara rätt på alla frågor. Medelvärdet för antal rätt svar har ökat vid de 2 olika testtillfällena: Årskurs Max poäng Medelvärde ht 2010 Medelvärde vt 2011 Åk 1 15 14,2 14,8 Åk 2 20 14,9 17,9 Åk 4 29 20,2 25,6 Åk 5 38 28,9 33,8 Åk 7 38 23,4 25,9  Resultaten från ”Förstå och använda tal” ht 2010 jämfört med vt 2011 visar på en god kunskapsutveckling, dock bör extra uppmärksamhet ägnas åt resultatet i årskurs 7 där vidare analys måste ske. Vi har gjort en jämförelse av hur stor andel av uppgifterna som var rätt lösta under ht 2010 med hur stor andel det var under vt 2011 för att se kunskapsutvecklingen i matematik. I tabellen nedan presenteras resultat av årskursernas andel av antal rätt svar i ”Förstå och använda tal”:  Ht 10 Vt 11 Åk 1 92,8 % 98,9 % Åk 2 73,2 % 89,6 % Åk 4 70,3 % 88,2 % Åk 5 74,2 % 86,6 % Åk 7 61,5 % 68,1% Här kan vi se att det har skett en god utveckling i samtliga årskurser där år 4 står för den största förflyttningen.

FÖRSKOLA

TRAS – vilka resultat har TRAS-arbetet givit i förskolan?

All personal på förskolan har genomgått utbildning i TRAS under vårterminen. Kursen har gett en ökad kunskap och förståelse i barns språkutveckling, att alla utvecklas i olika takt och att språket ”kommer” förr eller senare. Utbildningen har även gett ökad kunskap i arbetslaget om vart man kan rekommendera föräldrar att söka stöd vid oro kring barnets språkutveckling. Under vårterminen har 5 barn (av totalt 32 barn på förskolan i åldern 1-5 år) blivit bedömda enligt TRAS. Detta har lett till förtrogenhet om hur TRAS-cirkeln är uppbyggd samt att arbetslaget har haft diskussioner kring bedömningar och hur resultaten kan användas. Genom observationerna och bedömningarna har arbetslaget uppmärksammat det enskilda barnets språkutveckling och fått en ökad medvetenhet om vad barnet har för språkliga styrkor och samt vad som behöver utvecklas. Resultaten har inte nämnvärt påverkat den pedagogiska planeringen då bedömningarna har skett sent relativt sent under vårterminen. Mål för kommande läsår är att TRAS ska användas som ett verktyg för den pedagogiska planeringen samt att det planeras in när det enskilda barnets språkutveckling ska bedömas enligt TRAS.

Förskolans målområden enligt Lpfö - vilka resultat har arbetet givit i förskolan?

Ett av förskolans mål är att motverka traditionella könsmönster och könsroller så att flickor och pojkar ska få samma möjlighet att utvecklas utan begränsningar. Under läsåret har förskolans personal arbetat medvetet kring genusfrågor genom läsning och diskussion av litteratur i ämnet, observationer av verksamheten, självskattningar m.m. Föräldrar har varit delaktiga genom diskussioner på föräldramöten samt att de har fått ta del av dokumenterat resultat. Arbetet kring genus har lett till ett förändrat bemötande av flickor och pojkar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Exempel på konkreta förändringar som skett är: Lokalerna har möblerats om utifrån observationer av barnens lek så att ex bygglek och dockvrå är i samma rum vilket har främjat att barnen mer leker med motsatta könet. Ökad medvetenhet hos personalen i hur de bemöter flickor och pojkar vilket lett till att de "tänker till" vad och hur de erbjuder det enskilda barnet aktiviteter eller hur uppmärksamhet ges. Ökad medvetenhet i att ex barnsånger kan förmedla traditionella könsmönster och roller. Personalen ändrar ofta lite i texten för att undvika överföringen. Personalen uppmärksammar varandra när de ser att någon faller in i traditionellt bemötande gentemot flickor och pojkar.  I Lpfö 98 kan vi läsa: ”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”. Resultatet i kundenkäten, 3,7 - 3,8, visar att barnen känner sig trygga i verksamheten samt att de tycker att det är roligt att gå i förskolan. Personalen är alltid uppmärksam vid barnens fria lek så att de kan träda in och styra in leken när så behövs. Detta är en metod för att få alla barn ska känna sig trygga, ge stöd till alla barn att våga och vilja uttrycka sig samt att en vuxen alltid kan hjälpa till vid konfliktlösningar. Detta är en av förskolans styrkor, att bemöta varje enskilt barn med största respekt samt att få harmoniska grupper. Kundenkäten Våga Visa ger oss en indikation på att flera föräldrar ej känner till att barnen har en IUP. Detta beror troligtvis på att personalen ej är tydliga med att ge föräldrarna begreppet IUP. Inför varje utvecklingssamtal, vilket sker 2 gånger/år, får föräldrarna hem den gällande IUP:n samt uppmanas att diskutera hemma om vilka nya mål som ska skrivas in. Genom att framöver vara tydligare med begreppet IUP förväntas resultatet öka från nuvarande 3,0 i kundenkäten till ett högre värde kommande läsår. Ett förtydligande arbete kring IUP ska även leda till att barnens portfolio blir mer kända för föräldrarna då kundenkätens resultat på 3,2 vad det gäller ”dokumentation av lärande och uppföljning” visar att detta behöver förbättras. Detta kommer att ske bl.a. genom att arbetslaget läser och diskuterat litteratur i pedagogisk dokumentation, tittar på andras förskolors goda exempel.  Målet är ett mer aktivt arbete med barnens portfolios samt att föräldrarna görs mer medvetna om dessa så barnens portfolios blir ett sätt att se barnens utveckling. Förskolan visar på ett gott resultat i kundenkäten på att barnen stimuleras till utveckling och lärande. Personalen har ett medvetet språkligt förhållningssätt i mötet med barnet vilket innebär att vi är noggranna med hur vi uttrycker så att barnen förstår. Vi är noggranna att benämna saker vid sitt rätta namn, prata om det vi gör samt att uttrycka oss i fullständiga meningar för att stimulera barnens språkutveckling. Pedagogerna är alltid måna om att göra sitt bästa i att förstå vad det är barnet säger, genom att lyssna aktivt och stimulerar barnet till att uttrycka sig genom frågor/förtydligande. Lunch och mellanmål är bra tillfällen för samtal där barnen tränas i att lyssna på varandra och turtagning. Exempel på språkstimulerande åtgärder är 5-åringarnas Trulle-grupp där de arbetar med strukturerade språklekar för att bland annat träna fonologisk medvetenhet, ordförråd och bokstäver. I Trulle-gruppen tränas även matematik såsom geometriska figurer, antal, siffror och jämförelser av längd, storlek m.m. 3-5 åringarna har skapat en berättelse tillsammans som blivit en teater. Detta arbete utvecklar barnens förmåga att bygga en sammanhängande berättelse, uttrycka sig muntligt, lyssna på varandra samt att agera med kroppsspråket samt utvecklar förmågan att samarbeta och ta hänsyn till varandra. 4-5 åringar skapar varje vecka en ny händelse tillsammans i ett muntligt berättande äventyr. En gång i veckan har förskolan aktiviteter i skolans idrottssal. Barnen tränar bland annat sin motorik och sin förmåga att ta instruktioner. Förskolan använder den närliggande naturen för bland annat naturstudier, styrda utelekar och fri lek. Kommunikationen med föräldrarna är god, personalen är mån om att ta emot och ge information som rör det enskilda barnet vid lämning och hämtning. Information som rör verksamheten i allmänhet delges via mejl och på anslagstavla i hallen. I hallen finns en digital fotoram där foton från verksamheten visas i ett bildspel.

INSATSER OCH RESULTAT FÖR ELEVER SOM RISKERAR ATT EJ NÅ MÅLEN

Insatser

På elevvården har vi diskuterat insatser för elever som är i behov av stöd. Elever som behöver ytterligare insatser, utöver det som arbetslaget och undervisande lärare kan ge, diskuteras i EHT-teamet där beslut om eventuella ytterligare åtgärder tas. Stödinsatserna har sett olika ut för respektive elev. Stödinsatserna har grundats på pedagogiska kartläggningar som är underlag för åtgärdsprogram. Under Vt -11 har lärare kunnat få handledning samt att specialpedagog har medverkat vid samtal. Elevassistenter har hjälpt elever som behövt stöd direkt i klassrummet under lektionstid. Skolan har mer aktivt anlitat ”Skoldatateket” där lärare, föräldrar och elever, med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi fått information om kompensatoriska hjälpmedel.

Resultat

Läsintensiv kurs för elever i yngre åldrar har gett goda resultat då eleverna har ökat sin förmåga att läsa vilket har lett till att de har tappat motståndet mot böcker och hittat glädjen med läsningen. Denna insats har skett i samarbete med specialpedagog och hemmet, där föräldrarna har fått möjlighet att låna dvd producerad av den ideella föreningen ”Kodknäckarna” med information och praktiska tips om den tidiga lästräningen. Arbetet med de nya åtgärdsprogrammen, bl.a. en noggrann kartläggning av elevernas behov, har lett till en kontinuerlig uppföljning av resultaten och en tydligare progression vilket i sin tur har lett till ökad måluppfyllelse. Det har också inneburit att ett flertal elever har blivit utredda eller är under utredning. Vi ser att speciallärarnas arbetsinsatser samt den hjälp som eleverna har fått direkt i klassrummet har lett till goda studieresultat.

YTTERLIGARE MÅL SOM SKOLAN VILL REDOVISA

Den årliga Olweusenkäten som besvarats av våra elever i år 3-9 visar att vi har tagit ett viktigt steg närmare nollvisionen. Vi noterar en sänkning med 3 procentenheter i antal elever som upplever sig mobbade jmf med tidigare år, från 6,6% 2010 till 3,6% 2011. Med den totala mobbningen avses det totala antalet elever i år 3-9 som har svarat att de känner sig mobbade.

Uppföljning av förbättringsområden läsåret 2010/2011

Förbättringsområde 1
Mål	Åtgärd	Utfall
Effektivare och mer målstyrd tidsanvändning	Förskolans möten ska planeras vad det gäller innehåll. Tid ska ägnas åt pedagogiska diskussioner och dokumenteras. Förskolan ska ha tydligare schema som visar när ex personalen ska ta ut sina raster. Mer uppstyrda och planerade möten på f-3 s.k. paviljongsmöten ca 1 gång/månad. Lärarmöte 1 gång/vecka där pedagogiska utvecklingsfrågor diskuteras. Personalmöten och elevvård läggs fr.o.m. läsåret 10/11 på särskilda dagar/tider och vikariefrågorna delegeras till utvalda personer.	Mötenas innehåll har varit mer planerade jämfört med tidigare samt har dokumenterats.  Att ta ut rast har oftast fungerat bra tack vare tydligare schema. Genomfört Genomfört.
Förbättringsområde 2
Mål	Åtgärd	Utfall
Utveckling av skolans profiler	Implementera de förändringar som vi kommit överens om i profilgrupperna: Utomhuspedagogik/friluftslivsprofil. Fr.o.m. läsåret 10/11 ska varje ämne på Midgård och Valhall ha lektioner utomhus minst två gånger/läsår för varje klass. På Idun och Oden har varje klass naturdag varannan vecka. Fritids har utedag 2 gånger/månad får barn i årskurs 1-3. Förskoleklasserna har utedag 1 gång/vecka. Ett uteklassrum har byggts upp för att underlätta utomhusundervisningen. Detta medför att lokalutnyttjandet effektiviseras.	Genomfört Delvis, lärare i år 4-9 efterlyser fortbildning och kompetensutveckling om hur vi ska kunna använda utemiljön År f-3 tycker att det har fungerat mycket bra. Man har haft kontinuerliga utedagar med varierade uteaktiviteter. Uteklassrummet har ej nyttjats så mycket. Svårt att göra sig hörd när rast/fritids pågår samtidigt. Ses dock som en god resurs som kan användas mer.
Förbättringsområde 3
Mål	Åtgärd	Utfall
Matematikverkstäder	En matematikansvarig utses på varje paviljong Arbetet med uppdatering av matematikskåpen fortsätter	Matematikansvarig finns. Man ser ett ändrat behov av att ha materialet nära, dvs. ha ett basmaterial i varje klassrum.
Förbättringsområde 4
Mål	Åtgärd	Utfall
Åtgärdsprogram	Bitr.rektorer samt spec.lärare ger stöd till mentorer hur man upprättar ett kvalitativt och utvärderingsbart åtgärdsprogram. En arbetsplan för processen (kartläggning, åtgärder, utvärdering, uppföljning, ansvar) kring åtgärdsprogram tas fram.	Genomfört. Arbetet pågår, klart i augusti 2011
Förbättringsområde 5
Mål	Åtgärd	Utfall
Inomhusmiljön	För att skapa lugn och harmoni samt en bättre inlärningsmiljö ska Valhall och Midgårds klassrum och allrum ytskiktsrenoveras. Elever engageras i planering och genomförande. Fritidsklubbens lokaler anpassas till verksamheten. Iduns och Odens toaletter ska renoveras	Klart i augusti 2011 Lokalerna har utrustats med nya bänkar, datorer, lekmaterial, tv, spel osv. Toaletterna har ej renoverats, ej prioriterad ärende hos fastighetsägaren. Samtliga toaletterna har ångtvättats under vårterminen för att få bort lukt och smuts.
Förbättringsområde 6
Mål	Åtgärd	Utfall
Uppföljning av elevernas utveckling/kunskaper och resultat	Förskolan ska använda TRAS (Tidig Registrering av Språkutveckling) för att följa upp barnens språkutveckling. Under hösten 2010 startar de 2 utbildade pedagogerna i TRAS med 2-åringar och 4-åringar. Samtlig personal i förskolan utbildas i TRAS under jan 2011. Rutiner för hur elevers kunskaper följs upp ska utvecklas. Registrering av resultat vid nationella prov m.m. ska ske digitalt för att underlätta statisk och analys av resultaten. Resultaten ska överlämnas till mottagande lärare vid årskursbyten. En årscykel för resultatuppföljning skall fastställas i början av höstterminen 2010. Resultaten från våra analyser skall speglas i den pedagogiska planeringen och våra arbetsmetoder skall justeras därefter. Analys och åtgärder skall dokumenteras och följas upp av arbetslagen och ledningsgruppen. Använda bedömningsmaterialet Språket lyfter och Förstå och använda tal. Åtgärder för att elever i årskurs 4 ska nå bättre måluppfyllelse än nationella proven i årskurs 3: prioritering att klassen får ökade lärarresurser genom ex mer tid av spec.läraren.	5 barn har blivit "TRAS-ade". Detta har skett sent under vårterminen. Genomfördes ej då pedagogerna ville förbättra sina kunskaper i TRAS innan arbetet påbörjades. Utbildning i TRAS har genomförts under vårterminen. Resultat har matats in i Dexter, dock saknas någon enstaka klass resultat. Vi behöver utveckla våra rutiner så att alla resultat från vissa tester matas in. Resultaten kommer att överlämnas till mottagande lärare. Årscykeln finns men är otydlig. Behöver utvecklas. Genomfört.    Genomfört. Genomfört. De insatta åtgärderna har gett resultat, vilket speglas i betygsliknande omdömen samt resultaten från Förstå och använda tal samt Språket lyfter.
Förbättringsområde 7
Mål	Åtgärd	Utfall
Genusperspektiv/ Likabehandlingsplan	Förskolan ska öka sin medvetenhet i bemötande av flickor och pojkar. Genom att läsa gemensam litteratur, diskussioner och observationer arbetar vi fram en arbetsplan för hur förskolan ska arbeta utifrån ett genusperspektiv. Jämförelse och analys av pojkar och flickors resultat ska ske kontinuerligt. Likabehandlingsplanen ska revideras och utvecklas	Ökad medvetenhet hos personalen i hur de bemöter flickor och pojkar vilket lett till att de "tänker till" vad och hur de erbjuder det enskilda barnet aktiviteter eller ger det uppmärksamhet. Ommöblering har skett för att traditionella pojk- respektive flicklekar ska blandas.  Har genomförts men behöver förbättras. Ansvar för jämförelse mellan flickor och pojkars resultat ska ligga på lärare vad det gäller klassens/gruppens resultat och skolledning vad det gäller jämförelse mellan årskurser. Ny likabehandlingsplan har upprättats. Har varit på remiss hos samtliga elever, medarbetare och Lokala Styrelsen. Likabehandlingsplanen kommer att revideras i aug 2011 samt fortsatt implementering hos såväl personal, elever och föräldrar.
Förbättringsomr 8
Mål	Åtgärd	Utfall
Implementering av reviderade Lpfö 98	Förskolans personal ska bli förtrogen med reviderade läroplanen när den börjar gälla 1 juli 2011. Detta sker genom att all personal deltar i föreläsning hösten 2010. Läroplanen läses av all personal och diskuteras under pedagogiska konferenser under läsåret.	Läroplanen har lästs och diskuterats i arbetslaget. Samtliga har deltagit i föreläsning ang Lpfö 98. Tid har avsatts för förskollärarna för att de ska få möjlighet att ta det ansvar som Lpfö 98 ålägger dem. Fortsatt implementering av Lpfö 98 behövs.

Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden läsåret 2010/2011

Utvecklingsområde 1 IKT
Mål	Åtgärder	Utfall	Framtida behov?
Vi åtar oss att alla elever och lärare på Runbacka skolor använder sig av IT-hjälpmedel (datorer, projektorer, digitala tavlor, Internet, digitala läromedel för att ge några exempel) i undervisningen i syfte att öka måluppfyllelsen. Inom loppet av tre år kommer alla elever i år 1-9 ha tillgång till en bärbar dator och all pedagogisk personal skall ha genomgått fortbildningen PIM (Praktisk IT och mediekompetens).	Under juli-augusti 2010 installeras trådlöst nätverk på paviljongerna Midgård(4-6) och Valhall(7-9) samt i andra undervisningslokaler (motsvarar halva skolan) Alla lärare i grundskolan utbildas i PIM och varje lärare får tillgång till en bärbar dator. Lärarna i år 4-9 har försetts med en bärbar dator under ht 09, övriga lärare under september 201 Alla lärare i år 4-9 använder sig av ett IT-verktyg i undervisningen vid minst ett lektionstillfälle i veckan per undervisningsgrupp. Samtliga klassrum utrustas med antingen projektorer och ljudsystem eller digitala skrivtavlor. Klart 2013. Skolan och kommunens målsättning är att alla elever ska ha tillgång till en bärbar dator inom loppet av tre år. En skolportal för F-9 som kommunikations- och dokumentationsverktyg för våra elever, personal och föräldrar införs.	Genomfört Alla lärare har tillgång till en dator och de flesta har kommit till nivå 2 i PIM.   De flesta har kommit igång på ett bra sätt, mer fortbildning efterlyses På god väg mot målet Vi väntar på avtalet Ej genomfört	Trådlöst nätverk i hela skolan. Klart augusti 2011.  Fortsätta med workshops för lärare så att alla är klara med PIM steg 3 i dec 2011. Anställa en IKT-utvecklare Utrusta alla klassrum i år F-3 med projektorer och ljudsystem. En-till-en införs i åk 6-9 ht -11 och åk 4-5 ht -12. Klassuppsättning av elevdatorer köps in till elever i år f-3. Skapa klassbloggar för alla klasser, prova på Unikum (digitalt IUP-verktyg), rapportera frånvaro i Dexter
Utvecklingsområde 2 Pedagogiskt ledarskap
Mål	Åtgärder	Utfall		Framtida behov?
Vi åtar oss att verka för ett gott ledarskap på vår skola, ett ledarskap som genomsyrar organisationen på alla nivåer, såväl i klassrummet som på ledningsnivå. Skolledningen åtar sig att fokuserar på strukturer, lärande kultur, observationer samt att arbeta aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling	Fr.o.m. augusti 2010 har Runbacka skolor fått en ny ledning. Närmast ansvarig skolledare skall genomföra minst 1 lektionsbesök/lärare/termin samt återkoppla via feedbacksamtal. Fokus kommer att ligga på den pedagogiska planeringen, ledarskapet i klassrummet samt användning av IT i undervisningen i år 4-9 under läsåret 2010/2011. Biträdande rektorer deltar regelbundet i pedagogiska konferenser för att driva framåt arbetet och vara delaktig i förbättringsarbetet på skolan. Skolledningen skall avsätta tid för observationer av alla verksamheter, exempelvis raster, fritidshemmen, förskola, vidare ska de ge feedback, initiera förbättringsåtgärder i dialog med medarbetarna samt lyfta fram positiva företeelse i verksamheten. Via medarbetarsamtalen kommer skolledningen att säkerställa att medarbetarnas målsättningar är kopplade till den lokala arbetsplanen, ALU.	Positiva effekter har uppnåtts enligt verksamhetens ”Bedömning av verksamhetens strategier.” Arbetslagen anser att de har blivit mer delaktiga i beslut på än tidigare. Positiv stämning bland personalen. Besök har genomförts, dock har det inte alltid följts upp med feedbacksamtal. Lärarna efterlyser fler besök hos var och en och tydlig återkoppling efter varje besök. Har genomförts. Önskemål finns att bitr. rektor ska delta oftare i pedagogiska konferenser samt planeringsmöten för fritidsverksamheten. Har genomförts, fritidsverksamheten önskar fler observationer. Har genomförts och fungerat bra. Samtliga medarbetare har varit medvetna om vilka målsättningarna i ALU:n är.		Värna om det goda klimat som råder. Skolledare planerar in lektionsbesöken i god tid i kalendern samt att tid avsätts för feedbacksamtal.  Lektionsbesöken ska pågå under en hel lektion. Bitr. rektors deltagande i ped. konferenser samt planeringsmöten planeras in i kalendariet.     Bitr.rektorers observationer ska lyftas fram genom ökat deltagande vid samordnings- och utvecklingsmöten.

Utvecklingsområde 3 Lärande organisation
Mål	Åtgärder	Utfall	Framtida behov?
Vi åtar oss att vara en organisation som kännetecknas av en hög grad av ansvartagande och av ett stort inslag av kritisk granskning. Vi åtar oss att arbeta med systematisk problemlösning och sprida kunskap genom organisationen. Våra värden i självskattningen (avser området ”Lärande organisation) skall på samtliga punkter överstiga bedömningsvärdet 3 på skalan 1-4. Detta gäller både arbetslagens och skolledningens bedömning av ovannämnda område	Lärande organisation: Med start höstterminen 2010 kommer vi att arbeta enligt PBS-metoden (problembaserad skolutvecklig), en metod som skolledningen anser bäst stödjer vår målsättning. Den pedagogiska personalen på skolan kommer att introduceras till PBS-metoden och ta del av aktuell forskning om PBS. Erfarenheter, lärdomar och slutsatser dokumenteras enligt PBS-metoden vid pedagogiska konferenser. Granskning av varandras praktik kommer att ske genom lektionsbesök. Detta omfattar den pedagogiska personalen som får i uppdrag att vid minst ett tillfälle per termin besöka en kollega. Tid ska avsättas för feedback. Personal på fritids gör verksamhetsbesök hos varandra. Fortbildning kommer att vara riktad mot målet ”lärande organisation”. Kunskap och nya lärdomar sprids vid gemensamma konferenser.	Ej genomfört  Ej genomfört De flesta lärare som undervisar i åk 4-6 har besökt varandras lektioner. Ped. personal, som arbetar på fritids och lärarna, som undervisar i åk 1-3 och 7-9 har också genomfört lektionsbesök men inte i samma omfattning. Förskoleklasslärarna ha ej genomfört lektionsbesök men har en önskan om att göra detta. Förskolan har via sitt nära samarbete god insyn i avdelningarnas verksamhet. Skolledningen har delvis rekommenderat fortbildning i enlighet med uppsatta mål. De som har deltagit i kurser/föreläsningar har delgivit varandra erfarenheter och information på gemensamma konferenser. Speciallärarna har hållit föredrag för varandra om aktuella problem. Fritidspersonalen önskar mer tid för gemensamma konferenser. Våra värden i Självskattningen har på 5 av 6 punkter överstigit bedömningsvärdet 3 i området Lärande organisation.	Skolledningen planerar att introducera PBS-metoden under det kommande läsåret. Personalen önskar en PBS-mall/ handlingsplan. Efter introduktion av PBS-metoden kommer personalen vid ped. konferenser att dokumentera sina erfarenheter m.m. enligt denna metod. All personal är medveten om värdet av och syftet med den ped. granskningen och kommer att genomföra sina lektionsbesök samt feedback. Förskoleklass- lärarna får i uppdrag att göra pedagogiska besök hos varandra genom att en lärare/klass byter klass under en f.m. eller ett par timmar. Feedbacksamtal sker på deras gemensamma planeringstid. Skolledningen omorganiserar verksamheten och inför en ny mötesstruktur. Den kommer att möjliggöra att lärdomar sprids snabbare och tid för gemensamma, intressanta diskussioner kommer att finnas i större utsträckning än tidigare. Genom utvecklingsledare för fritids kommer pedagogiska frågor som rör fritidshemsverksamheten att komma i fokus.

Utvecklingsområde 4 Pedagogisk planering, IUP med skriftliga omdömen och bedömningsmatriser
Mål	Åtgärder	Utfall	Framtida behov?
Vi åtar oss att skaffa oss ett gemensamt pedagogiskt språk, en gemensam kunskapssyn och syn på bedömning, både formativ och summativ.  Vi åtar oss att öka våra värden i självskattningen (avser området ”Metod och kunskapsutveckling) - vi skall på samtliga punkter överstiga bedömningsvärdet 3 på skalan 1-4. Detta gäller både arbetslagens och skolledningens bedömning av ovannämnda område.	Riktad fortbildning inom utvecklingsområdet Skapa arbetsgrupper för att diskutera bedömning samt ta fram bedömningsmatriser i samtliga ämnen Bokcirklar/artiklar – diskussioner om läst litteratur Utbyte av erfarenheter med andra skolor Bevakning av pedagogisk forskning inom området	En LPP-mall har tagits fram av ett arbetslag. Lokala pedagogiska planeringar (LPP)har diskuterats och skrivits (ämnesvis, stadievis och stadieövergripande). Skolledningen avsatte extra tid, två halva studiedagar. En digital LPP-mapp har upprättats, där all LPP-material samlas. Processen pågår. Arbetet är påbörjat, diskussioner är en del av en fortlöpande process. All pedagogisk personal har bl.a. läst boken "IUP-processen". Arbetslagen diskuterade bokens innehåll och det praktiska arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Arbetet med att ta fram bedömningsmatriser är påbörjat. För att främja utvecklingen av ett gemensamt ped. språk och ett adekvat sätt att tänka använder all ped. personal inom skolan en och samma IUP-mall. Fyra lärare fortbildade sig inom området "elevledda utvecklingssamtal" och spred dessa kunskaper till övrig ped. personal. Två lärare har börjat med elevledda utvecklingssamtal och skapade tillsammans med eleverna en dokumentation över deras kunskapsutveckling och framtida behov, alltså IUP, med hjälp av elevernas egna utvärderingar. Några studiebesök har genomförts av skolledning och av några lärare Pågående aktivitet, medlemmar i skolutvecklingsgruppen är aktiva observatörer. Målet är nästan uppnått. På två av tre punkter fick rektorn bedömningsvärdet 3.2	Kommunens mall måste utvecklas. Arbetet fortsätter. Arbetet fortsätter. Arbetet fortsätter Under läsåret 2011/12 kommer alla mentorer, som undervisar i år 4-9 att införa elevledda utvecklingssamtal. Fler besök på skolor som använder sig av en-till-en och skriva sig till läsning. Kontakter ska upprättas. Skolledningen ska på ett tydligare sätt styra personalens kompetensutveckling enligt våra målsättningar i ALU:n.

Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse

De kommunala förskolorna och skolorna har tagit fram fem strategier för högre måluppfyllelse. Till strategierna hör ett antal kriterier. Enheten gör följande bedömning av hur väl verksamheten uppnår de olika strategierna.

1 motsvarar Stämmer dåligt

2 motsvarar Stämmer ganska dåligt

3 motsvarar Stämmer ganska bra.

4 motsvarar Stämmer bra.

Pedagogiskt ledarskap

Det pedagogiska ledarskapet är idébaserat, mål- och resultatorienterat samt visionärt och förändringsinriktat. Det har fokus på skolans kärnuppdrag, alltså måluppfyllelse. Den pedagogiska ledaren söker dialog med personalen om mål, resultat, analys och utveckling. Ledord för strategin pedagogiskt ledarskap är idé, förståelse och kommunikation.

Kriterier för pedagogiskt ledarskap	Bedömning - rektor 2009/2010	Bedöm- ning – rektor 2010/2011	Bedöm- ning med-arbetare 2009/2010	Bedöm- ning med- arbetare 2010/2011
1. Ledaren är i olika sammanhang tydlig med verksamhetens idé, mål och uppdrag		3,3	2,8	3,4
2. Ledaren fokuserar på strukturer, lärande kultur och meningsskapande sammanhang.		3,0	2,2	3,3
3. Ledaren använder en stor del av sin tid till observationer och samtal, vilket leder till ny förståelse och förändringsarbete.		3,0	2,0	2,6
4. Ledaren startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av verksamhetens idé.		3,7	2,8	3,3
5 Ledaren arbetar aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling.		3,7	2,0	3,2
6. Ledaren utvecklar ett ledarskap som i ord och handling gestaltar skolans bärande idé och värderingar.		3,7	2,2	3,2

Lärande organisation

Den lärande och professionella organisationen kännetecknas av en hög grad av ansvarstagande och ett stort inslag av kritisk granskning. Personalens lärande ligger till grund för möten och samtal. Ledord för strategin lärande organisation är samarbete, flexibilitet, framförhållning och utmaning.

Kriterier för lärande organisation	Bedömning - rektor 2009/2010	Bedöm- ning – rektor 2010/2011	Bedöm- ning med-arbetare 2009/2010	Bedöm- ning med- arbetare 2010/2011
1. Verksamheten är målstyrd och målen liksom de högt ställda kraven är väl kända.		3,3	3,4	3,4
2. Arbetet är utvecklingsorienterat och i arbetsprocessen är graden av självvärdering hög hos personal		3,0	2,8	3,2
3. Personalen är lösningsfokuserad och strävar efter att själv inom de givna ramarna ta ansvar för problem och svårigheter.		3,0	3,8	3,7
4. Aktuell och relevant forskning samt granskning av varandras praktik kompletterar egna erfarenheter när man diskuterar problem och fattar beslut om åtgärder och aktiviteter.		3,0	2,6	2,7
5. Personalen möter barnen/eleverna som individer med olika behov och förutsättningar, ger dem inflytande på en individuell nivå samt har högt ställda krav och förväntningar på dem.		3,0	3,4	3,5
6. Lärandet domineras av en pedagogisk och metodisk mångfald och arbetsformerna anpassas till elever och innehåll. Lärarna eftersträvar också en hög grad av samarbete		3,0	3,0	3,4

Mål- och resultatstyrning

I en mål- och resultatstyrd verksamhet är målen väl kända och styr arbetets innehåll och former. Uppföljning sker genom en kontinuerlig resultatredovisning. Analysen av resultaten ligger till grund för kommande åtgärder. Ledord för strategin mål- och resultatstyrning är uppföljning, analys och utveckling ledord. 

Kriterier för mål- och resultatstyrning	Bedömning - rektor 2009/2010	Bedöm- ning – rektor 2010/2011	Bedöm- ning med-arbetare 2009/2010	Bedöm- ning med- arbetare 2010/2011
1. Resultaten är väl kända hos ledare, medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare.		3,3	3,2	3,2
2. Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans organisation, ledningsnivå, arbetslagsnivå, medarbetarnivå samt klassnivå.		3,0	3,0	3,2
3. Resultaten och analyserna styr resursanvändning och aktuella åtgärder och aktiviteter.		3,3	2,8	2,8

Metod- och kunskapsutveckling

En metod- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet. I en framgångsrik skola ligger elevernas/barnens behov och verksamhetens resultat till grund för personalens kompetensutveckling. Ledord för strategin metod- och kunskapsutveckling är gedigen ämneskompetens, metodisk mångfald och forskning.

Kriterier för metod- och kunskapsutveckling	Bedömning - rektor 2009/2010	Bedöm- ning – rektor 2010/2011	Bedöm- ning med-arbetare 2009/2010	Bedöm- ning med- arbetare 2010/2011
1. Personalen anpassar och utvecklar sin metodik utifrån elevernas/barnens olika behov och förutsättningar.		3,0	2,8	3,5
2. Personalen fördjupar och förnyar sina kompetenser utifrån aktuell forskning och de krav elever/barn och samhälle ställer.		3,0	2,8	3,0
3. Personalens kompetensutveckling är resultatrelaterad och styrd av skolans ledning.		3,0	2,2	2,7

Inflytande och delaktighet

Elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är en framgångsfaktor i skolans arbete. Eleverna/barnen kan genom ett reellt och individuellt inflytande ta ett större ansvar för sina studier. Vårdnadshavarna kan genom delaktighet bli en viktig resurs i barnens skolgång. Ledord för strategin elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är positiva har högt ställda förväntningar, dialog och samverkan.

Kriterier för inflytande och delaktighet	Bedömning - rektor 2009/2010	Bedöm- ning – rektor 2010/2011	Bedöm- ning med-arbetare 2009/2010	Bedöm- ning med- arbetare 2010/2011
1. Varje elev har inflytande över sin IUP-process		3,0	3,0	3,5
2. Verksamheten har en god dialog med vårdnadshavare där man samarbetar kring problem och svårigheter		3,0	3,4	3,7
3. Vårdnadshavaren har kunskap om och är delaktig i sitt barns utveckling och lärande		3,0	3,8	3,5

Analys av resultat och bedömningar 

Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv.

Våra avgångselever uppnådde ett genomsnittligt meritvärde på 233 poäng vilket är en rejäl ökning jämfört med tidigare år då meritvärdet låg på 221. Av totalt 20 elever är 17 behöriga till de nationella programmen.

I år 8 ser det väldigt bra ut, vi har väldigt hög måluppfyllelse i svenska, engelska, matematik och en ökning till 90 % av andel elever som når målen i alla ämnen jmf med 78 % förra året. Det bådar gott inför nästa års avgångsresultat. Resultatökningen beror dels på att vi har haft en god uppföljning och kartläggning av våra elevers behov, noggrant arbete med åtgärdsprogrammen och det goda samarbetet med vårdnadshavarna. Våra lärare har analyserat och haft fokus på resultaten, samarbetet med Spec har varit fruktbar. Elevdatorer och anpassat stödmaterial till dyslektiker ser vi också som en del av framgången.  

I tabellerna nedan redovisar vi för några resultat sett i ett historiskt perspektiv. 

Måluppfyllelse i Sv, Ma, Eng i åk 8. Antalet elever lå 2010/2011 är 44.

Avser	Svenska/ SVA	Engelska	Matematik
VT 11	95 %	100 %	100 %
VT 10	89 %	89 %	89 %

Andel elever i procent som når målen i alla ämnen i åk 8

Avser	Årskurs	Antal elever	Andel elever som når målen i alla ämnen
Vt 11	8	44	90 %
VT 10	8	18	78 %

Måluppfyllelse i Sv, Eng, Ma, NO, SO i åk 4-7

Avser	Svenska/ SVA	Engelska	Matematik	NO	SO
VT 11	94 %	94 %	94 %	99 %	99 %

Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv.

De ökade studieresultaten som Runbacka uppnått under läsåret 10/11 kan förklaras utifrån ett resursperspektiv och ett kompetensperspektiv.

Resursperspektiv

Vi har i år varit mycket snabbare på att tillföra samt omfördela våra personella resurser, vi har i tanken gjort en förflyttning från ett rättviseperspektiv (alla ska ha lika mycket resurser) till ett mer behovsstyrt (resurser flyttas mellan klassrum/paviljonger där behovet är som störst, flexiblare lösningar). Det arbete som våra speciallärare (en utökning med 0,75 tjänster jmf med läsåret 09/10) lärarresurser och elevassistenter lagt ner har lett till en stabilare skolgång och bättre resultat, främst hos våra elever som är i behov av stöd. I årets utvärdering av läsåret 10/11 konstaterar ett arbetslag att man har blivit bättre på individuella lösningar och inte bara skickat eleverna till specialläraren.

Vi har rustat upp Spec med både material och tekniska hjälpmedel, en satsning som fortsätter i höst.  Elever i år 4-9 som har dyslexi eller läs och skrivsvårigheter har under läsåret tilldelats en egen dator samt inlästa texter.

Ett grupprum har frigjorts för F-3 för att möjliggöra undervisning i mindre grupp/halvklass när det är lämpligt, fler grupprum kommer att frigöras till hösten.

Kompetensperspektiv

Samliga lärare som undervisar i matematik har påbörjat under läsåret en kompetensutvecklingsinsats i form av en studiecirkel med utgångspunkt i det forskningsbaserade materialet ”Förstå och använda tal”. Vi har haft två lärare på skolan som fått fortbildning för att leda kursen. Utvärderingen av denna fortbildningsinsats visar att lärarna har blivit mycket mer medvetna om vilka typer av svårigheter som elever möter i matematikundervisningen och fått verktyg samt provat alternativa undervisningsmetoder med framgång. Diskussionerna har gett möjlighet till erfarenhetsutbyte och nya lärdomar.

Skolledningen ser att matematikundervisningen på skolan behöver utvecklas vidare och vi har därför sökt och blivit beviljade projektpengar från Skolverket, ca 700 000 kronor som ska bland annat användas till kompetensutveckling samt att tilldela (tjänstefördela) 3 lärare ansvar för att driva projektet.

Kompetensutvecklingsinsatsen om ”elevledda utvecklingssamtal” har inspirerat några lärare till att prova på modellen. Det är för tidigt för att dra några generella slutsatser men vi ser positiva tendenser där det nya sättet att arbeta och dokumentera IUP-processen och utvecklingssamtalet har lett till att fler elever i berörda klasser har arbetat mer engagerat och målfokuserat och därmed nått bättre resultat jmf med tidigare år.   

I självskattningsdelen (Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse) kan vi konstatera att resultatet på frågan om huruvida ”personalens kompetensutveckling är resultatrelaterad och styrd av skolans ledning” har ökat något jmf med tidigare år från 2,2 till 2,7. Skolledningen både föreslår och godkänner kompetensutvecklingsinsatser för medarbetarna, vi måste dock bli bättre på att synliggöra den kompetensutveckling som pågår på skolan. Under läsåret 10/11 har vi utöver den individuella fortbildningen haft gemensamma kompetensutvecklingsinsatser på temat LGR 11, Elevledda utvecklingssamtal, Temaserie för fritidshem, Temaserie för förskoleklass (fortsätter i höst), Studiecirkel i matematik, Olweus, Föreläsning om självskadebeteende, workshop för PIM-deltagare och för alla medarbetare inför introduktionen av G-mail.

Kuratorskompetens saknas på skolan, en kompetens som vi behöver inte minst i elevhälsoteamet. En sådan tjänst är nu tillsatt på 40 % med start augusti 2011.

IKT-kompetens i hur vi ska utveckla undervisningen när vi har en-till-en behövs på skolan för att arbeta mot våra och kommunens IKT-målsättningar. Från augusti 2011 inrättar vi därför en ny tjänst på skolan som IKT-utvecklare för att leda pedagogerna i detta förändringsarbete.

Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv.

Under det arbete som pågår på skolan under devisen ”Från Bra till Bäst” har vi i skolledningen med input från arbetslagen och arbetslagsledarna kommit fram till några viktiga insikter. En av dessa insikter är att vi måste förändra vår organisation för att leva upp till vår målsättning som lärande organisation (se långsiktiga utvecklingsområden). I nuläget är vi organiserade i arbetslag som leds av en arbetslagsledare. I rollen som arbetslagsledare ska man fokusera på både praktiska och organisatoriska frågor samt skolutvecklingsfrågor. I år F-6 bildar olika yrkeskategorier ett arbetslag (lärare, förskoleklasslärare, fritidspedagoger, elevassistenter) och arbetslaget måste hantera utvecklingsfrågor utifrån väldigt många perspektiv. Vi ser att t.ex. fritidsfrågor riskerar att hamna i skymundan då skolfrågor tar större utrymme vid arbetslagens gemensamma möten. Praktiska frågor tenderar också att ta för stor plats.

Läsåret 2010/11 har lärarna i år 1-3 har haft egna lärarmöten med fokus på pedagogiska frågor vilket har varit ett lyft. Hans Åke Scherps forskning om skolutveckling visar på vikten av att engagera alla medarbetare i skolutvecklingsarbetet. Vi skapar därför till hösten 2011 en organisation där skolutvecklingsfrågor skall kunna drivas på flera plan parallellt. Vi inför flera utvecklingsledare som leder grupper av lärare (1-3, 4-6, 7-9, Fenix), förskoleklasslärare, fritidspersonal (f-6) och förskolan. Tillsammans med ledningen bildar utvecklingsledarna skolutvecklingsgruppen. Utvecklingsledarens uppdrag är kopplat till våra målsättningar i ALU:n.

Arbetslagsledarrollen försvinner, praktiska frågor kommer att diskuteras i arbetslagen i ett forum som vi kallar samordningsmöte som leds av en samordnare (en per arbetslag). Genom denna förändring vill vi säkerställa att rätt frågor diskuteras och drivs i rätt forum.

Under avsnittet Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse kan vi se en självskattning som skolledning och pedagogisk personal har genomfört. Den nya skolledningen får mycket högre betyg på samtliga frågor under rubrikerna Pedagogisk ledarskap och Lärande organisation jämfört med tidigare år och målsättningen att komma över värdet 3 på alla frågor har nåtts förutom på en frågeställning. Skolledningen har fått positiv feedback från både personal och föräldrar för årets arbetsinsats. Vi har nu på skolan ett positivt arbetsklimat som präglas av en vilja till utveckling, ett klimat som är nödvändigt för att vi ska fortsätta framåt på vår resa ”Från Bra till Bäst!”.

Ytterligare en insikt som vi gjort under läsåret är att vi måste förändra sättet vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Med stöd hämtad från forskning på området kommer vi framöver att välja ett inkluderande arbetssätt (komplettera med några titlar/hänvisa till forskare, hänvisa till Nossebro skolans framgång?) d.v.s. att specialpedagogen/specialläraren samarbetar med undervisande lärare genom att skapa förutsättningar för specialpedagogiska insatser direkt i klassrummet där eleven befinner sig merparten av sin skoltid. Det kan vara frågan om allt från att ta fram tekniska hjälpmedel, anpassat material, förändrad arbetsmiljö, studieteknik, till att ge eleven konkret hjälp för att komma vidare samt handledning till undervisande lärare om hur denne ska hjälpa eleven.

Tidigare har vi till stor del arbetat exkluderande, d.v.s. att elever tas ut från klassrummet och har undervisning i mindre grupp eller enskilt tillsammans med specialpedagogen/specialläraren. De senaste åren har vi kunnat läsa i arbetslagens utvärderingar att behovet av att utöka specialorganisationen är stor, fler elever ska kunna få mer tid hos specialpedagog. En ökning av våra specialpedagogers/speciallärares tjänster är inte fullt tillräckligt med det gamla arbetssättet. Våra resultat ska inte stå och falla med specialpedagogernas arbetsinsats, ansvaret för elevers resultat ligger hos alla undervisande lärare och skolledning. Ett arbetslag kommenterar så här: ”För de elever som haft spec.hjälp i klassrummet har det gått bra, av de elever som går i år fyra har resultaten blivit mycket bättre både för elever med ÅP och med övriga gruppen. För de elever som gått iväg har det upplevts som alldeles för lite hjälp”. Ett annat arbetslag skriver att ”Vi har blivit bättre på individuella lösningar och inte bara skickat eleverna till Balder (specrummet)” .

Vi vet att skolor som arbetar inkluderande når högre måluppfyllelse och i kommentaren ovan kan vi se att vi gjort samma erfarenheter när vi provat i liten skala. Till höst ändrar vi på Runbackas strategi! För att säkerställa framgång har vi under våren 2011 rekryterat en specialpedagog som har erfarenhet av inkluderande arbetssätt och som tillsammans med övriga specialpedagoger/speciallärare kommer att att utarbeta en handlingsplan över hur vi ska arbeta med elever i behov av stöd på Runbacka.

Analys utifrån ett inflytande- och mångfaldsperspektiv.

Vårt samarbete med föräldrarna är gott. Föräldrarna deltar vid utvecklingssamtalet och vid EVK, samt på möten där åtgärdsprogram skrivs. Undervisande lärare skriver skriftliga omdömen om varje elev och dessa skickas hem innan utvecklingssamtalet. Samtliga elever på vår skola har en IUP. Vi kommunicerar med föräldrarna främst via mejl, veckobrev, föräldramöten, rektorsbrev. Planerna vi hade under läsåret på att skaffa en skolportal grusades då företaget Skolväskan som skulle utveckla en skolportal utifrån våra önskemål saknar medel för att slutföra projektet. Ett par lärare har arbetat med klassblogg som kommunikationskanal med föräldrarna och vi ser att detta är ett utmärkt sätt att både informera samt interagera med elever och föräldrar. Viss information till föräldrar har skickats via mejl då den inte lämpar sig för publicering i blogg. Behovet av ett digitalt verktyg för hantering av IUP, skriftliga omdömen, LPP:er samt frånvaro kvarstår.

Vi har en Lokal styrelse där många frågor diskuteras och beslutas om, samt föräldraråd på varje paviljong. Föräldraråden arbetar med frågor som berör elevernas psykosociala miljö samt praktiska frågor. Vi genomför föräldrautbildningen ÖPP (Örebro preventionsprogram) i år 7, fr.om.  ht 2011 kommer utbildningen att vända sig till alla föräldrar i år 6-9.

Våra elever som går eller gått i förberedelseklass har integrerats med de övriga elever i klassen där de har tillhörighet och de har anpassat sig till svenskt skolsystem förvånansvärt snabbt. Det är positivt för mångfalden på vår skola.

Runbacka skolor har under de senaste åren arbetat mot målsättningen att öka elevernas medverkan i olika frågor bl.a. genom att öka elevernas inflytande över sitt lärande. De senaste tre åren har vi genomfört en elevenkät genom elevrådet. Resultaten av enkäterna visar att vi har lyckats bra med detta åtagande. I år ser vi en nära nog fördubbling, 70 % av våra elever upplever att de får vara med och bestämma om olika saker i skolan. Under läsåret 2009/10 var det bara 34 % av de tillfrågade eleverna som tyckte att de fick vara med och påverka sin skolgång.

En nära nog fyrdubbling av andelen elever i åk 9 (från 7 % 2009 till 28 % 2011) som upplever att de får möjligheter att bestämma över sin arbetstid har skett. Här behöver vi dock förbättra oss ytterligare till nästa läsår. Även när det gäller elevernas inflytande på arbetssätt, val av projekt, antal prov och deras utvärdering, val av läromedel m.m. har en avsevärd förbättring ägt rum.

Även för elever i åk 4-6 ser vi en tydlig ökning av andel elever, som upplever att de får vara med och bestämma om ovannämnda områden i skolan, från 58 % vårterminen 2010 till 85 % vårterminen 2011)

Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv.

Våra studieresultat redovisas för personal och föräldrar via rektorsbrev, vid föräldramöten, i ALU:n, på hemsidan och i Lokala styrelsen. På individnivå återkopplas resultaten vid utvecklingssamtal, via omdömen och betyg på genomförda arbetsuppgifter, genom betygsliknande omdömen och slutbetyg.

Medarbetarnas bedömning av ”Resultaten är väl kända hos ledare, medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare” ligger på 3,2 av 4, samma värde som föregående läsår. I utvärderingar uppger lärare att det har skett en ökning av analys av resultat jämfört med tidigare vilket även syns i medarbetarnas bedömning av ”Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans organisation, ledningsnivå, arbetslagsnivå, medarbetarnivå samt klassnivå” där värdet har ökat till 3,2 av 4 jämfört med 3,0 föregående läsår. Bland annat har sammanställningar av resultat av höstterminens ”Förstå och använda tal” samt ”Språket lyfter” analyserats i arbetslagen. Sammanställningen av vårterminens resultat kommer att analyseras i arbetslagen samt på klassnivå vid höstterminens start.

Vid höstens prov i ”Förstå och använda tal” fanns det skillnader i resultat i de lägre årskurserna mellan några klasser samt att pojkar i en klass hade sämre resultat än flickor. Utifrån resultaten har resurser omfördelats så att grupp eller enskild elev har fått ökat stöd för att nå målen. Vårterminens tester visar att god kunskapsutveckling har skett samt att resultaten i de enskilda klasserna inte påvisar någon märkbar skillnad mellan pojkar och flickors resultat.

Det har blivit en ökad efterfrågan hos medarbetarna att resultat ska sammanställas och analyseras i arbetslagen tillsammans med skolledning. Detta leder även till en ökad förståelse till att resurserna fördelas efter behov istället för ett synsätt där alla klasser ska ha samma resurstilldelning. Medarbetarnas bedömning av ”Resultaten och analyserna styr resursanvändning och aktuella åtgärder och aktiviteter” ligger på 2,8 av 4, samma som föregående år. Under det gångna läsåret har resurserna omfördelats samt ökat utifrån resultaten samt andra observationer. Ledningen behöver framöver att vara mer tydlig i vad som ligger till grund för resurstilldelningen.

Vårdnadshavare har blivit mer delaktiga i åtgärder utifrån elevens resultat genom att skolan snabbare än tidigare läsår dokumenterar och följer upp insatser genom åtgärdsprogram. Under läsåret har elever med behov av stöd upptäckts, bland annat genom att skolan har ökat sin analys av resultat. Kommande läsår åtar vi oss att reagera ännu snabbare när vi har en oro över att inlärningen ej är fullgod. Detta når vi bland annat genom ökad lärartäthet, observationer, tester och analys av resultaten samt ny organisation av specialpedagogiska insatser.

Utveckling

Kortsiktiga förbättringsområden

Utifrån resultat, bedömningar och analyser ser enheten att följande områden behöver förbättras på kort sikt

Område 1	Åtgärder
Uppföljning av elevernas utveckling/kunskaper och resultat	Förskolan använder sig av TRAS (Tidig Registrering av Språkutveckling) för att regelbundet följa upp barnens språkutveckling. Resultatet ska påverka den pedagogiska planeringen. Förskolan ska förtydliga begreppet IUP för föräldrarna vid föräldramöten och inför utvecklingssamtal. Förskolan ska arbeta mer aktivt med barnens portfolios för att barnets utveckling ska kunna följas av såväl barn, förälder och personal. Rutiner för hur elevers kunskaper följs upp ska utvecklas. En årscykel för resultatuppföljning fastställs i september 2011. Resultaten från våra analyser skall speglas i den pedagogiska planeringen och våra arbetsmetoder skall justeras därefter. Analys och åtgärder skall dokumenteras och följas upp av utvecklingsgrupperna och ledningsgruppen.
Område 2	Åtgärder
Utveckling av matematikundervisningen	Under läsåren 2011/2012 och 2012/2013 genomförs matematikprojekt enligt projektplan som är beviljat av Skolverket med bidrag på totalt 691 200 kr. Elever i åk 1-9 samt lärare som undervisar i matematik i dessa årskurser. 3 lärare är ansvariga för matematiksatsningen. Se utförlig projektplan på: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.127928!Menu/article/attachment/Huvudm%E4n%20-%20S.pdf Välj filen: Sollentuna kommun 4.pdf
Område 3	Åtgärder
Utveckling av skolans profiler: Idrotts -och friluftslivsprofilen Språkprofilen	Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik/friluftslivsprofil. Midgård och Valhall har regelbundet utomhuslektioner när det är relevant för undervisningen. Idun och Oden fortsätter med att varje klass regelbundet har naturdag. Förskoleklasserna har utedag 1 gång/vecka. Förskolan har aktiviteter utomhus, exempelvis målning, berättande av sagor. Idrottsaktivteter Genom Idrottslyfter erbjuds elever under fritidstid att delta i pingis och basket som leds av föreningar utifrån. På fritids för barn i årskurs 4-6 ett flertal nya idrottsaktiviteter under ledning av fritids personal.  Alla elever i åk 4-6 ska ha uterast på förmiddagen då de ska erbjudas idrotts- och friluftslivsaktiviteter under ledning av personal. Idrottsredskap kommer att köpas in för rastverksamheten. Förskolan har idrottsaktiviteter i idrottssalen 1gång/vecka. Lärare i förskoleklass – åk 2 deltar i ett kommunövergripande projekt om att ”Skriva sig till läsning” under läsåret 2011/12. För att förbättra de redan goda resultaten kommer vi att satsa ännu mera på egen läsning, högläsning, reflekterande läsning, att skriva läslogg och återberätta innehåll skriftligt och muntligt i årskurs 4-9. Vi inför rekommenderad läsläxa minst 15 minuter/dag för alla elever. Pedagogerna i åk 7-9 genomför ”bokcafé”-träffar med eleverna enligt Adian Chambers modell. Novelltävling införs för åk 3-9. Vi deltar i Europeiska språkdagen. Utbudet i skolans bibliotek utökas kontinuerligt inköp av litteratur. Fritidshemmen erbjuder elever att delta i att skriva skoltidning. Elever erbjuds även möjlighet att tala och uppträda för varandra på fritidstid.
Område 4	Åtgärder
Utvecklingssamtal	Under vt 2012 införs elevledda utvecklingssamtal i årskurs 4-9, vilket innebär att varje elev skapar en dokumentation över sina kunskaper och färdigheter samt formulerar mål och hur dessa ska uppnås, alltså en framåtsyftande IUP. IUP:n följs upp kontinuerligt. Förskolan ska förtydliga begreppet IUP för föräldrarna. Detta sker vid föräldramöte samt inför utvecklingssamtal som är minst 1 gång/termin.
Område 5	Åtgärder
Trygghet	Rutiner utarbetas av fritidshemmen för elevernas byte av avdelning till nästkommande läsår.

Aktuella utvecklingsområden

Utifrån resultat, bedömningar och analyser har enheten valt ut följande prioriterade utvecklingsområden för läsåren 2011/2013:

Utvecklingsområde 1 IKT-satsning 2011-2013
Bakgrund   För att kunna bli Sveriges bästa skola ser vi en stark IT-kompetens hos våra pedagoger och elever som en självklarhet. Våra elever måste vara väl rustade för det samhälle som de kommer att verka i. Vi tror att användningen av IT-hjälpmedel i undervisningen kommer att leda till högre måluppfyllelse hos våra elever.
Mål Vi åtar oss att alla elever och lärare på Runbacka skolor använder sig av IT-hjälpmedel (datorer, projektorer, digitala tavlor, Internet, digitala läromedel för att ge några exempel) i undervisningen i syfte att öka måluppfyllelsen. Inom loppet av tre år kommer alla elever i år 1-9 ha tillgång till en bärbar dator och all pedagogisk personal skall ha genomgått fortbildningen PIM (Praktisk IT och mediekompetens).
Åtgärder och aktiviteter	Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Under juli-augusti 2011 installeras trådlöst nätverk i hela skolan. Alla lärare i grundskolan utbildas i PIM och varje lärare får tillgång till en bärbar dator. Klart ht 11. Alla lärare i år 4-9 använder sig av ett IT-verktyg i undervisningen vid minst ett lektionstillfälle i veckan per undervisningsgrupp. Samtliga klassrum samt allrummen på Idun och Oden utrustas med antingen projektorer och ljudsystem eller digitala skrivtavlor. Klart ht 11. Skolan och kommunens målsättning är att alla elever ska ha tillgång till en bärbar dator inom loppet av tre år. Ett första steg är en dator per elev i år 6-9. Elever i år 1-5 som har dyslexi har tillgång till en egen dator. Vi inför skolblogg (isf skolportal/veckobrev)) för F-9 som kommunikationskanal med våra elever och föräldrar. Frånvaron kommer att föras digital via en webmodul. Lärare i år F-2 deltar i projektet Skriva sig till läsning som anordnas av kommunen. Som kommunikation och dokumenteringsverktyg för IUP-processen och LPP testar vi webbmodulen Unikum.	Rektor, IT-tekniker Rektor, IT-tekniker Lärare, bitr.rektor, IKT-utvecklare Rektor, IT-tekniker Skolchef, rektor, bitr.rektor, mentorer Rektor, IKT-utvecklare, bloggutvecklare, mentorer. Rektor, IKT-utvecklare, mentorer Rektor, Bitr. rektor F-2, lärare år F-2 samt IKT-utvecklare, Rektor, IKT-utvecklare, mentorer
Uppföljning	Ansvarig för uppföljning
Installation av trådlöst nätverk. Uppföljning i augusti 2011. Avstämning med PIM-examinator om hur många lärare som klarat av nivå 1, 2 och 3 uppföljning i september 2011 och november 2011. Datorer beställs till berörd/nyanställd personal i augusti 2011. Installation av projektorer i alla klassrum sker i september 2011. Beställning av elevdatorer enligt kommunavtal görs så fort upphandling är påskrivet av förvaltningschefen.  Strukturen på bloggarna färdigställs i augusti och berörd personal får fortbildning i hur man hanterar verktygen.  Klart september 2011. Berörd personal får fortbildning i hur man för in frånvaron i webmodulen Dexter. Klart september 2011. Inköp av datorer till F-3 för att kunna delta i projektet STL (skriva sig till läsning) Användningen av IT-verktyg i undervisningen följs upp genom lektionsbesök samt via elevenkät.	Rektor och IT-tekniker Rektor, biträdande rektorer Rektor, IT-teknikern, IKT-utvecklare Rektor, IKT-utvecklare, bloggutvecklare, mentorer. Rektor, IKT-utvecklare Rektor, IT-tekniker, IKT.utvecklare Rektor, biträdande rektorer

Utvecklingsområde 2: Pedagogiskt ledarskap, 2011-2013
Bakgrund Arbetslagens utvärderingar av läsåret 09/10 samt självskattningen pekade entydigt på brister i ledarens pedagogiska ledarskap. Arbetslagens utvärderingar av läsåret 10/11 visar på en positiv utveckling, då 5 punkter av 6, nu ligger på minst 3,0 i självskattningen.
Mål
Vi åtar oss att verka för ett gott ledarskap på vår skola, ett ledarskap som genomsyrar organisationen på alla nivåer, såväl i klassrummet som på ledningsnivå.  Skolledningen åtar sig att fokuserar på strukturer, lärande kultur, observationer samt att arbeta aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling. Våra värden i självskattningen (avser området ”Pedagogiskt ledarskap") skall på samtliga punkter överstiga bedömningsvärdet 3 på skalan 1-4. Detta gäller både arbetslagens och skolledningens bedömning av ovannämnda område
Åtgärder och aktiviteter		Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Lektionsbesök genomförs av närmast ansvarig skolledare minst 1 gång/termin/lärare. Besöket ska vara över en hel lektion. Fokus ska ligga på den pedagogiska planeringen, ledarskapet, användning av IT i undervisningen samt hur undervisningen anpassas för elever som riskerar att ej nå målen. Besöken planeras in i samråd med lärarna. Besöken följs upp med samtal. Verksamhetsbesök av närmast ansvarig skolledare i förskola, förskoleklass, fritidsverksamhet, raster genomförs minst 1 gång/termin. Besöken följs upp tillsammans med skolledaren vid utvecklingsmöten där positiva företeelser i verksamheten lyfts fram samt initiering av förbättringsåtgärder i dialog med medarbetarna. Närmast ansvarig skolledare deltar regelbundet i pedagogiska konferenser i de olika utvecklingsgrupperna för att ge stöd till utveckling av verksamheterna. Via medarbetarsamtal, utvecklingsledare och medarbetarinfo kommer skolledningen säkerställa att medarbetarnas målsättningar är kopplade till ALU:n.		Rektor, bitr.rektor, lärare Rektor, bitr.rektor, utvecklingsledare Bitr. rektor Rektor, Bitr. rektor, utvecklingsledare
Uppföljning		Ansvarig för uppföljning
Lektionsbesök/verksamhetsbesök och feedback genomförs under höstterminen respektive vårterminen.  Frågor rörande förbättring av verksamheten och positiva exempel från våra verksamheter lyfts fram vid  t.ex. utvecklingsmöten,  personalmöten, ledningsgrupp, medarbetarinfo, medarbetarsamtal. Utvecklingsmötena utvärderas av lärarna i slutet av terminerna. Utvärdering av föräldrars och elevers åsikter sker 1 gång/år i kundenkäten Våga Visa samt genom Lokala styrelsen. Medarbetarsamtalen utvärderas i medarbetarenkäten i oktober 2011.		Rektor Skolledning Skolledning, utvecklingsledare Skolledning Skolledning

Utvecklingsområde 3: Lärande organisation, 2011-2013
Bakgrund För att kunna bli Sveriges bästa skola behöver vi arbeta mera utvecklingsorienterat, höja graden av självvärdering hos personal och elever, ta del av aktuell och relevant forskning, granska varandra praktik samt koppla dessa aktiviteter till beslut och åtgärder som vidtas för att höja elevernas måluppfyllelse och utveckling av verksamheterna i förskola, fritidshem och förskola.
Mål Vi åtar oss att vara en organisation som kännetecknas av en hög grad av ansvartagande och av ett stort inslag av kritisk granskning. Vi åtar oss att arbeta med systematisk problemlösning och sprida kunskap genom organisationen. Våra värden i självskattningen (avser området ”Lärande organisation”) skall på samtliga punkter överstiga bedömningsvärdet 3 på skalan 1-4. Detta gäller både arbetslagens och skolledningens bedömning av ovannämnda område.
Åtgärder och aktiviteter	Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Under lå 2011/2012 introducerar skolledningen PBS-metoden (problembaserad skolutvecklig), en metod som skolledningen anser bäst stödjer vår målsättning.  Skolledningen arbetar fram en PBS-mall/ handlingsplan. Efter introduktion av PBS-metoden dokumenterar utvecklingsgrupperna sina erfarenheter m.m. enligt denna metod. Fortbildning sker kontinuerligt genom läsning av artiklar/uppsatser, litteratur, föreläsningar och kurser. Fortbildningen kommer att vara riktad mot målet “lärande organisation”. Lärdomar från kurser och föreläsningar delges till medarbetare vid utvecklingsmöten. Genom ny organisation med utvecklingsledare och utvecklingsmöten för de olika verksamheterna skapar vi tillfällen för pedagogiska diskussioner som rör respektive verksamhet. Vi granskar varandras praktik och utvärderar den. Lärarna besöker varandras lektioner/verksamhet. Varje lektionsbesök ska följas upp med feedback i ett lärande syfte. Personal på fritids, förskola och förskoleklass gör verksamhetsbesök hos varandra genom att byta avdelning/klass med varandra under en f.m. eller e.m. Besöken följs upp på utvecklingsmötena.	Rektor, bitr.rektor, utvecklingsledare Utvecklingsledare, lärare, pedagogisk personal Rektor, bitr.rektor, utvecklingsledare, lärare, pedagogisk personal Utvecklingsledare, lärare, pedagogisk personal
Uppföljning	Ansvarig för uppföljning
Skolledningen följer upp arbetet genom planerade och spontana samtal med medarbetarna Enkät i december för att stämma av den nya organisationen lektions-/verksamhetsbesök samt fortbildningsinsatser.  Resultatet återkopplas till medarbetarna. Sker genom självskattningen i ALU:n.	Skolledning Skolledning, samordnare Skolledning

Utvecklingsområde 4 2011-2013	Implementering av LGR 11/Lpfö 98
Bakgrund Skolledningen och lärarna på Runbacka skolor ansvarar för att skolans verksamhet utvecklas mot de nationella målen. Vidare ansvarar rektor för att ge skolans lärare förutsättningar att skapa ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Syftet är att skapa en god förståelse för vad vår läroplan och kursplaner innebär. Förberedelser inför införandet av LGR 11 har gjorts under läsåret 2010/11 bland annat med stöd av utsedda implementeringsansvariga.  Förskolans personal har under lå 2010/11 gått på föreläsningar och diskuterat delar av Lpfö 98.
Mål
Skolans verksamhet utvecklas så att det motsvarar de nationella målen fastställda i LGR 11 och Lpfö 98. Vi åtar oss att avseende området ”Metod och kunskapsutveckling” överstiga bedömningsvärdet 3 på skalan 1-4 på samtliga punkter (en punkt kvarstår). Detta gäller både arbetslagens och skolledningens bedömning av ovannämnda område.
Åtgärder och aktiviteter	Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Samtliga lärare förses med ett eget exemplar av LGR 11, samt kommentarsmaterial till kursplanerna som är relevant för de ämnen läraren undervisar i. Implementeringsarbetet av läroplanerna fortsätter internt i utvecklingsgrupperna. Introduktion av LGR 11 till elever och föräldrar.	Skolledningen, klart sept 2011. Skolledningen, utvecklingsledare. Skolledning, undervisande lärare, mentorer.
Uppföljning	Ansvarig för uppföljning
Sker genom avstämning i arbetslagen Utvärdering i utvecklingsgrupperna Intro av LGR 11 görs på lektioner och genom föräldramöten.	Skolledning, samordnare Skolledning, utvecklingsledare Skolledning, lärare